För många är det kanske en nyhet att sångerskan Camilla Henemark tillbringande flera av sina barndomssomrar i den lilla byn Övermorjärv i Kalix kommun.
Där växte hennes älskade mormor upp, men det var hos mormors bror Sune som hon tillbringade loven. I Övermorjärv finns hennes rötter.
- Det betyder massor för mig. Jag har så lite kontakt med min afrikanska sida. Jag är uppväxt ensam med min mamma och min mormor till stor del. Det är där jag har min svenska släkt och familj, jag känner mig extremt norrbottnisk, säger hon och exemplifierar det med surströmming, älgjakt och kärleken till Kalixälven.
Drevet går
Längtan till Övermorjärv finns alltid där, särskilt när hon är jagad av pressen.
Just nu längtar hon väldigt mycket, tanken på att få vila upp sig i några dagar lockar.
- Jag skulle fälla ned järnvägsbommen och bara vara där. Om någon rör sig utan orangeväst vill jag bara varna för att det är älgjaktssäsong. Då kanske tyska journalister inte skulle smyga omkring i buskarna.
Boken har hon planerat för i flera år, tanken var att den skulle släppas i våras.
Orsaken till att det dröjt tills nu är att hon ville, som hon själv uttrycker det, vänta tills andra skandaler hade lagt sig.
Ingen kungaskandal
- Den handlar faktiskt inte om någon kungaskandal utan om mitt liv. Och varför man får för sig att plocka ut män som jag legat med ... herregud.
- Jag är 48 och det blir några på tre decennier. Jag har aldrig varit med om någon som skrivit memoarer och man plockar ut enbart det urskiljningslöst i sammanhanget.
Varför har du skrivit boken?
- Därför att jag har en livshistoria att berätta. Från början var tanken att det skulle bli ett avskedsbrev, efter att ha varit i media så länge så ville jag ge min bild av mitt liv. Jag ville få sista ordet efter att jag gick bort, säger Camilla Henemark.
Vad vill du lyfta fram?
- Enkla saker, så som att jag själv saknade ett kvinnoporträtt som inte riktigt ofta är representerat. När kvinnor berättar om sitt liv så fokuserar man på ett vidlyftigt sexliv men ingen har funderat på vilken typ av kvinnor det här är, kanske de också behöver en röst. Jag kan jämföra mig med alltifrån Kerstin Thorvall till många andra kvinnor som vågar vara utanför normen.
I framtiden hoppas hon på att kunna flytta till Övermorjärv. Ibland när hon känner sig ensam i världen tittar hon på barndomsbyn via nätet.
- Det första jag skulle göra när jag kommer dit är att cykla genom byn, se vad som förändrats.