Det är i slutraderna av domen som de skarpa formuleringarna finns. "Ett flertal personer som varit närvarande när brottet begicks har vidare inte hörts under rättegången, vilket enligt hovrätten får anses vara en brist i utredningens robusthet".
När dessa rader skrivs har hovrätten pekat på en rad brister i det som presenterats. Den omfångsmässigt största delen i domstolens motivering till den friande domen handlar om uppläsningar av vad förhörspersoner har sagt under polisutredningen. Förhör som enligt hovrätten har åberopats i "osedvanligt stor utsträckning", i rättegångarna med Niklas Lindgren som målsägare.
Hovrätten fastslår i domen att det måste beaktas att förhör under förundersökningen inte sker med samma rättssäkerhetsgarantier som gäller vid förhör i domstol. I summeringar av polisförhör kan det vara på det sättet att förhörsledare och misstänkt har talat förbi varandra. Det kan också vara på det sättet att frågorna har misstolkats, menar hovrätten.
När det gäller den biten pekar hovrätten på det faktum att en person som hörts uppgett att han har felciterats.
Domstolen anser också att det inte är möjligt genom "något slags uteslutningsresonemang komma fram till att det var de tre åtalade som varit delaktiga i misshandeln". För att döma ska det ha blivit ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade "har gjort sig skyldig till vad som lagts honom eller henne till last", skriver hovrätten.
Kuriren har utan framgång sökt kammaråklagare Klara Dahlström för en kommentar.