Konkursboet vill ta av miljonerna på banken

Northland Resources konkursbo börjar få ont om pengar. Konkursboet har begärt att få ta av bankgarantin för att klara löpande miljöåtgärder.

Det var då. Så här såg det ut då gruvan i Kaunisvaara fortfarande var i drift. Konkursboet har begärt att få använda bankgarantin för att klara de löpande miljöåtgärderna, som att pumpa bort vatten och ta prover.

Det var då. Så här såg det ut då gruvan i Kaunisvaara fortfarande var i drift. Konkursboet har begärt att få använda bankgarantin för att klara de löpande miljöåtgärderna, som att pumpa bort vatten och ta prover.

Foto: Petra Isaksson

Pajala2016-04-10 15:00

Lagen ställer krav på gruvbolag att de ska ställa ekonomisk säkerhet, som ska täcka kostnaderna för att återställa miljön ifall bolaget skulle försättas i konkurs.

I fallet med Northland Resources gruva i Kaunisvaara i Pajala kommun finns en bankgaranti på 29,4 miljoner kronor.

Nu vill konkursboet börja ta av bankgarantin för att betala för de löpande miljöåtgärder som krävs, bland annat kostnader för pumpning av vatten, el och miljöprovtagning. Vid månadsskiftet februari-mars hade konkursboet ungefär tio miljoner kronor i likvida medel enligt egna uppgifter. De löpande miljöåtgärderna beräknas kosta 1,5 miljoner kronor i månaden, ungefär halva driftskostnaden för konkursboet.

Naturvårdsverket har sagt nej till konkursboets begäran, eftersom man anser att löpande miljöåtgärder inte är det samma som en slutlig efterhandlingsplan av området. Länsstyrelsen i Norrbotten kommer att avgöra frågan.

– Vi kommer att bedöma de här sakerna vad det lider, vi har inte tittat färdigt så vi har inte någon bestämd uppfattning än hur det ska hanteras, säger David Berggård, miljöingenjör på länsstyrelsen.

Länsstyrelsen har riktat tre förelägganden mot konkursboet med krav på åtgärder och rättelser. Det gäller ett klarningsmagasin där länsstyrelsen befarar att magasinet inte har tillräckligt stor volym för processvatten för att minska risken för bräddning, det vill säga utsläpp av processvatten till Muonio älv. Länsstyrelsen ifrågasätter också om dammarna överensstämmer med tillståndet.

Är det ett problem när gruvan står still?

– Problemet är i alla fall mindre när gruvan står still. Samtidigt är det här saker som måste rättas till, för det fall man har planer på att återuppta drift eller liknande, säger David Berggård.

I ett andra föreläggande kräver länsstyrelsen åtgärder för att minska den grundvattenavsänkning som har skett i anslutning till gruvan. I ett tredje föreläggande begär länsstyrelsen besked om ett dike, som anlagts utanför det område som gruvbolaget hade tillstånd för.

Kan konkursboet få statliga pengar för att reda upp?

– Ja, det är i alla fall vad de har begärt, men det är en fråga som inte färdigutredd, säger David Berggård.

Föreläggandena kommer att avgöras av mark- och miljödomstolen, eftersom konkursboet har överklagat länsstyrelsens beslut. Kuriren har sökt konkursförvaltaren advokat Hans Andersson.

Potentiell fara från gruvdammar

Överskottsvattnet från dagbrottet och industriområdet leds till en processvattendamm. Härifrån kan vatten pumpas till och från anrikningsverket. Vid behov leds vattnet från processvattendammen till klarningsmagasinet.

I klarningsmagasinet sjunker tyngre partiklar till botten (sedimenterar) för att man ska kunna brädda, låta vattnet rinna över till Muonio älv vid behov.

Om magasinen skulle brista befaras stora lokala miljömässiga konsekvenser.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om