Han ser en lösning i att LKAB går in och tar över tillgångarna.
– LKAB ser säkert själva möjligheterna. När priset går upp blir det långsiktigt en bra affär. LKAB kan välja att skeppa via Finland, som Northland tänkte en gång och statens insats kunde vara att bygga järnväg femton kilometer till finsk sida. Om inte näringsministern mörkar så är han väldigt passiv. Här finns fyndigheten, och investeringen är klar. Hela miljöfrågan och frågan kring samebyn är avklarad. Säg att regeringen beviljar tillstånd åt Kallak, där man har allt det här kvar att hantera, och samtidigt säger nej till att göra något i Kaunisvaara, nog är väl det märkligt, menar Birger Lahti.
Han slutsats är att regeringen saknar mineralstrategi, något som man så varmt pratade om innan valet, konstaterar Lahti.
Det Birger Lahti bekymrar sig för är att förädlingsanläggningen ska försvinna från Kaunisvaara.
– Då är det kört.
Det staten kan göra är att säkra så att anläggningen blir kvar. Det kräver beslut och pengar. Men allra helst vill Birger Lahti att LKAB går in och köper anläggningen, tar över tillstånd och kör igång eller bidar sin tid till dess marknadsläget förbättrats.
Läs näringsministern Mikael Dambergs svar:
"Birger Lahti har frågat mig om det inte finns bättre användning för statens engagemang än att fylla igen ett gruvhål, vilket skulle innebära att det aldrig mer kommer att öppnas en gruva i Pajala. Gruvnäringen, och speciellt järnmalmsgruvorna, är i dag hårt pressade då priset på järnmalm har fallit dramatiskt under de senaste åren. Jag kan bara beklaga att gruvverksamheten i Kaunisvaara inte bar sig ekonomiskt. Många har nu förlorat sina jobb och investeringar. Bolag som utfört arbete för gruvan har utestående fordringar. Konkursförvaltarens uppgift är att på bästa sätt omhänderta den egendom som gäldenären förlorat sin rådighet över och utföra en affärsmässig försäljning av bolagets tillgångar så att därigenom inkommen likvid kan fördelas mellan olika fordringsägare. Innan konkursen är formellt slut så är försäljning av gruvverksamheten fortfarande möjlig. Stiger det för närvarande mycket låga priset på järnmalm så kan det skapas nya förutsättningar att öppna och driva gruvverksamhet. Det är i nuläget inte aktuellt att inleda en process kring återfyllnad och efterbehandling.
Det är dock viktigt att påpeka att Sverige ska ha en gruvnäring som tar sitt finansiella ansvar och att ekonomiska säkerheter i tillräcklig mån ska ställas för att efterbehandling ska kunna utföras. Riksrevisionen har nyligen presenterat sina slutsatser och rekommendationer i deras rapport Gruvavfall – ekonomiska risker för staten och denna ska nu tas om hand inom regeringskansliet", skriver Mikael Damberg.