Den slutsatsen drar Förvarsmakten och använder den i stoppet för byggen av vindkraft.
Försvarsmaktens vädertjänst är samordnad med den vid SMHI. Militära delen går ut på att ge förbanden kvalitetssäkra prognoser.
Resultatet från allt arbete och med hjälp av väderradarnätet blir väderprognoserna.
"En radar störs ut helt eller delvis av vindkraftverk som finns för nära", konstaterar Försvarsmakten. Verken kan blockera radarstrålen. Vidare kan det bli oönskade radarekon från vindkraftverken och dessa ekon kan medföra felaktiga vindmätningar.
"Ett fel i indata kan ibland medföra stora fel i prognosen för de kommande dygnen. Problemet är gemensamt för alla länder som har väderradar", skriver Försvarsmakten.
Stopp gäller inom en radie på fem km från en väderradarstation. Ett analysområde är betydligt vidare.
Väderradarstationer finns bland annat kring Luleå och Kiruna. En stor radie mellan Luleå och Piteå betecknas som analysområde innan vidare beslut får tas och kring Rosvik, där väderradarstationen finns, är det stopp för vindkraft.
I underkant
SMHI har överlåtit åt Försvarsmakten att hantera frågan om vindkraftverkens inverkan.
- Försvarsmaktens slutsatser, som är en kompromiss, är inte överdrivna. Vi vill egentligen ha ett större skyddsområde, säger Stefan Ståhl, teknik- och nätansvarig för SMHI:s väderradarnät.
Han beskriver hur den puls som skickas ut träffar regndroppar, vindkraftverk, flygplan eller annat. Ett vindkraftverk långt från väderradarstationen undanhåller inte så mycket information medan en vindkraftspark nära stationen blockerar information om förhållandena bakom parken.