Du kän föja vad som hände under dagen här.
Redan på morgonen stod det klart att målet mot den 22-årige mordmisstänkte tagit betydligt längre tid än beräknat.
Reporter på plats var Mikael Leijon. Här följer hans direktreferat:
Enligt den reviderade rättegångsplanen ska de sista förhören hållas under tisdagen. Det återstår att se om planeringen håller.
Under tisdagen spelar försvaret ut ett av sina sista trumfkort. På tisdagsmorgonen kommer den 50-årige man som hade ett förhållande med Vatchareeya Bangsuan att förhöras. Försvaret har tidigare under rättegången kritiserat förundersökningen och hävdat att 50-åringen förbisetts som en alternativ gärningsman.
50-åringen har förhörts av polis vid ett flertal tillfällen. Han har stundtals stått under polisbevakning, men avfärdades i ett tidigt skede som inte längre misstänkt för brottet.
Dessutom kommer bland annat några av den åtalades vänner samt pappa att förhöras under dagen. Rättegången inleds klockan nio i Piteå rättsställe. Norrbottens-Kurirens reporter Mikael Leijon finns på plats för att rapportera direkt från tingssalen.
"Intresset från allmänheten är större i dag"
08.48: Nu är jag på plats utanför tingssalen. Det återstår några minuter innan vi blir insläppta i salen. Vår lokala TV-kanal, 24 Norrbotten, direktsänder härintill en intervju med vår rättsexpert Sven-Erik Alhem. Det är fullt av folk i foajén. Intresset från allmänheten verkar vara större i dag. Jag återkommer inom kort.
09.02: Nu har vi släppts in i rättsalen. De 50-tal stolarna fylls snabbt av journalister och allmänheten. Vatchareeyas mamma , Cattaliya Similä, är tillbaka efter sin sjukdom och sitter till höger om familjens advokat Elisabeth Massi Fritz.
09.04: Rättens ordförande, Katarina Lindgren, önskar alla en god morgon och tar emot ett läkarintyg från försvaret rörande Vatchareeyas styvpappas sjukskrivning.
09.05: Nu kallas 50-åringen in i rättsalen och ska nu avlägga vittneseden.
09.06: Rättens ordförande, Katarina Lindgren, betonar i det här läget att 50-åringen aldrig har delgetts misstanke om brott.
09.07: Det är åklagarna som inleder. Ulrika Schönbeck ber 50-åringen att berätta om sin relation till Ploy.
- Hon började träna tillsammans 2012. Jag kommer inte ihåg exakta datum. Efter ett halvår inledde vi en relation med varandra.
US: Menar du en sexuell relation?
- Ja.
US: Kommer du ihåg vilken årstid det var?
- I juni.
09.09: "Jag försökte avsluta förhållandet under hösten. Det gick inte så bra. Jag fick ganska mycket sms varje månad. Månaden hon försvann fick jag 2.000 sms på telefonen och på Facebook fick jag nästan lika mycket."
09:10: "I och med att träningen träffades vi två gånger i veckan. Annars var det väldigt sporadiskt. Vi slutade att träffas i februari."
US: Vem avslutade er sexuella relation?
- Jag fick dåligt samvete för min fru. Dessutom fanns det ingen möjlighet för vår relation att den skulle utvecklas till något mer.
09.11: US: Hur reagerade Vatchareeya?
- Hon blev ledsen, men inte så mycket ledsen.
09.12: 50-åringen berättar att han raderade sms för att inte avslöja sin relation för sin fru. "En del sms läste jag aldrig." 50-åringen påstår att han raderade alla sms för att mobilen skulle klara att ta emot sms.
"Vad gjorde du den fjärde maj?"
09.14: Ulrika Schönbeck ställer frågor kring de inledande polisförhören.
US: Kommer du ihåg vad du gjorde fjärde maj?
- Jag har svaga minnen. Jag åkte till restaurangen och målade. Jag gjorde några besök för att handla. På kvällen skulle vi ut och äta tillsammans med min styvdotter. Vi var hemma halvnio.
US: Det har inhämtats taxikvitton och kvitton från restaurangen. Vad gjorde ni sen?
- Vi var bara hemma. Vi satt och såg på TV och på datorn.
Var du tillsammans med någon?
- Ja, med frun. Jag fick några sms från kompisar. Jag fick och lade mig vid 11-tiden.
09.17: 50-åringen berättar om att han dagen efter var på upptagen med träning till halvett. Därefter åkte han raka vägen till ett av sina jobb.
09.19: US: Hade du någon kontakt med Vatchareeya?
- Jag fick något sms vid halvfyratiden. Sedan fick jag något sms under tiden jag var på restaurangen, men det raderade jag direkt. Jag skickade någon sms på måndagen eftersom hon inte hört av sig.
US: Kommer du ihåg något om innehållet i sms som du fick den fjärde maj?
- Inte mer än vad jag sagt i förhören. Jag vill minnas att det stod att "hon eller han är knäpp. Vi måste prata."
US: Vad svarade du?
- Jag svarade att jag jobbade.
US: Jobbade du?
- Nej, det skrev jag bara för att få vara i fred. Hon brukar inte skicka sms när jag jobbar.
US: Minns du något annat sms?
- Nej. För det mesta raderade jag sms direkt. Det gjorde jag ofta. Ofta skickade hon korta meningar och om jag inte svarade direkt skickade hon tre-fyra direkt.
"Har du velat döda henne?"
09.23: US: Fick du någon uppfattning att hon var i någon slags nödsituation?
- Nej, det tror jag inte. Jag tänkte inte på det.
US: Hur var hennes sms-konservation? Kunde hon vara dramatisk i sina sms?
- Om jag inte svarade kunde hon skriva att jag ville döda henne.
US: Har du velat döda henne?
- Nej.
09.26: Rättens ordförande begär att åklagare Ulrika Schönbeck ska läsa upp exempel på Vatchareeyas sms. Ulrika Schönbeck läser upp exempel på sms "menar du verkligen på riktigt att du ville döda mig".
- Jag kommer ihåg det, säger 50-åringen. Jag kunde inte svara på något som jag inte förstod vad hon menade.
US: Du har alltså aldrig sagt att du ville döda henne?
- Nej, det har jag aldrig sagt. Jag har heller inte sagt att jag hatar henne.
US: Var du pressad av hennes intensiva uppvaktning?
- Ja, det var jobbigt. Jag märkte att hon blev lugnare när jag svarade. En gång skickade hon 400 sms med samma fråga.
"Var du smickrad som man?
09.30: Ulrika Schönbeck undrar varför 50-åringen ibland skickade det första sms:et. 50-åringen förklarar att han ibland blev orolig när han inte fick något sms.
- Man känner ju för människor och vill dem väl.
US: Ville du återta kontakten?
- Nej, men jag ville inte att hon skulle skicka så många sms.
US: Var du smickrad som man av hennes uppvaktning?
- Ja, det var jag.
US: Tyckte du att det var spännande?
- Jag vet inte vad jag kände, men det kan ha varit spännande.
09.32: Sommaren 2012 avslöjade en manlig bekant till Vatchareeya relationen för 50-åringens fru.
US: Medgav du att du hade ett förhållande?
- Nej, jag förnekade. Hon fick reda på det senare.
09.34: US: När avslöjade du förhållandet?
- Dagen efter att jag hade varit på polisförhör. Då skulle min fru också förhöras och jag tyckte att det var lika bra att erkänna. Det måste ha varit den åttonde maj.
"Jag trodde hon bråkade med sin mamma"
09.37: 50-åringen säger i förhöret att han trodde att Vatchareeya messade till honom den fjärde maj för att "hon bråkade med sin mamma".
- Jag visste inte att 22-åringen existerade. Vatchareeya talade aldrig om sina kompisar.
US: När blev du varse om 22-åringen?
- Det var när allt det här uppdagades. Jag tror att det var när han blev gripen.
US: Hur fick du reda på hans namn?
- Jag tror att jag läste det på Flashback (en Internetsida, reds anm). Det stod rätt mycket om mig där. Att jag skulle ha varit gärningsmannen.
09.39: US: Har du gjort någon slagning på bilregistret eller Internet?
- Nej, jag visste inte vilken bil han hade. Jag visste inte att han existerade då är det svårt att slå...
US: Jag menar efter att du visste vem 22-åringen var?
- Nej, jag har inte gjort det.
09.43: Åklagare Ulrika Schönbeck återvänder till Vatchareeyas sms den fjärde maj.
- Jag brukar få sms när hon bråkat med någon och då skriver hon att hon behöver prata. Det kändes inte som något allvarligt, svarar 50-åringen.
"Det har varit jobbigt, men jag försöker inte ta åt mig"
09.46: US: När såg du Vatchareeya sista gången?
- Det var torsdagen den andra maj. Det var efter träningen. Jag skjutsade hem henne. Hon verkade som vanligt. Hon var glad. Hon brukar inte säga något när andra satt i bilen.
US: Hade ni kroppskontakt?
- Det var väl en kram innan hon gick...
US: Hur har du upplevt att bli utpekad som misstänkt?
- Det har varit jobbigt, men jag försöker inte ta åt mig. Jag vet ju att jag inte gjort det. Spekulationer förekommer alltid.
09.51: Ulrika Schönbeck refererar till ett tidigare polisförhör, där 50-åringen minns att minst tre av Vatchareeyas sms den 4 maj bestod av orden: "Svara, svara".
- Det kan ha varit så, säger 50-åringen.
Polisen har misslyckat att återskapa samtliga sms mellan Vatchareeya och 50-åringen under den fjärde maj, vilket alltså är samma kväll som Vatchareeya försvann.
09.54: Det hörs ett lågt mummel i rättsalen och det är tolken som översätter vittnesmålet till thailändska till Vatchareeyas mamma.
"Har du någon gång tänkt att Vatchareeya inte kunde ringa dig?"
09.58: Nu avslutar åklagarna sitt förhör och ordet går över till familjens advokat Elisabeth Massi Fritz. 50-åringen har under hela förhöret behållit lugnet och med stadig röst svarat på frågorna.
10.00: Advokat Massi Fritz återkommer till sms-trafiken den fjärde maj. Det framkommer inte några nya uppgifter.
- Jag tror att det var vid 19.30. Jag tror det, jag är inte riktigt säker, säger 50-åringen.
US: Har tanken slagit dig att hon inte kunde ringa?
- Nej, hon har ringt mig förut.
Hon kunde kanske inte ringa?
- Nej, det har jag aldrig tänkt.
Har din fru någon gång varit arg på Vatchareeya?
- Inte före det här uppdagades. Inte före den nionde maj.
10.04: 50-åringen säger att han uppfattade att Vatchareeya under våren 2013 accepterade att deras relation var över.
EMF: Upplevde du att ni hade någon pågående konflikt?
- Nej.
EMF: Något obehag?
- Nej.
Advokat Massi Fritz avslutar sitt förhör.
"Varför berättade du inte om er relation för polisen?
10.06: Försvarets advokat Carolina Holmberg tar över förhöret. Hon är intresserad av att få veta hur raderandet av sms:en gått till. Hon påpekar vidare att 50-åringen inte nämnde vid det första polisförhöret att han hade ett förhållande med Vatchareeya. 50-åringen upprepar samma svar som tidigare att han inte ville att hans fru skulle få kännedom om affären.
- Jag visste ju att vår relation inte hade något med försvinnandet att göra, säger 50-åringen.
10.09: CH: Försökte du eller försökte du inte er relation?
- Jag försökte att avsluta, men det blev inte någon riktigt avslut.
CH: Varifrån får du siffran att Vatchareeya skickade 2.000 sms?
- Det är min uppskattning. Hon skickade väldigt många sms. Jag har svarat säkert 400 gånger.
10.12: 50-åringen upprepar sin tidigare utsago att Vatchareeya var ledsen över att den sexuella relationen avslutades i februari.
- Som jag uppfattade det accepterade hon det, säger 50-åringen på nytt.
CH: Avslöjade Vatchareeya er relation för din hustru?
- Nej.
CH: Känner du dig säker på det?
- Ja.
"Varför fick du så många sms den fjärde maj?"
10.15: Försvaret åberopar ett sms, där Vatchareeya skriver att 50-åringens fru måste ha "tappat förtroendet" för sin man.
- Jag vet inte vad hon menar. Det är inte jag som har skrivit det här, svarar 50-åringen som än en gång förnekar att han hotat Vatchareeya.
10.18: Försvaret anför ett polisförhör där 50-åringen ska ha sagt att han ville ha bort Vatchareeya från sitt liv.
- Jag känner igen det. Jag ville att vår relation skulle avslutas.
10.20: "Jag fick en massa meddelande om att hon hatade mig, men sedan gick det någon dag och så fick jag sms där hon skrev förlåt."
10.24: CH: Varför hade ni så mycket kontakt just den fjärde maj?
- Jag tycker att det var samma mängd meddelande hela tiden.
10.27: 50-åringen berättar på nytt om när en manlig bekant till Vatchareeya avslöjade hans relation.
- Jag uppfattade att han hånade mig. Han hörde av sig flera gånger och till slut ska jag åt honom att sluta annars skulle han få skylla sig själv."
Försvaret citerar polisförhöret där 50-åringen ska ha sagt att han skulle dräpa eller låta någon annan dräpa mannen.
- Ja, det kan ha varit så. Jag var arg.
10.36: Nu avslutas förhöret med 50-åringen. "Vi tar en tio minuter lång paus", säger rättens ordförande, samtidigt uttrycker 50-åringen sitt deltagande i sorgen till Vatchareeyas mamma, Cattaliya Similä.
"Vi har spelat air soft tillsammans"
10.51: Nu återupptas rättegången efter pausen. Nästa vittne är en av 22-åringens vänner. Han är åklagarens vittne. 22-årigen lyser upp när vittnet kommer in i lokalen och vinkar.
10.53: Åklagaren Ulrika Schönbeck inleder med att fråga hur länge som de varit kompisar.
- Fem-sex år, svarar vittnet.
US: Har ni gemensamma intressen?
- Vi har spelat air soft tillsammans. Eller snarare vi gör det.
US: Hur ofta brukar ni spela?
- En gång i veckan.
10.55: US: Skulle ni beteckna att du och 22-åringen är goda kamrater?
- Ja, även om vi inte träffas varje dag så är vi bra kamrater.
US: Visste du något om 22-åringens flickvänner?
- Nej, det är inget som jag bryr mig om. Det angår inte mig.
US: Brukar ni tala om flickvänner?
- Nej, däremot brukar han prata med min bror. De delar det intresset. Jag är mer intresserad av datorn.
10.58: Har du träffat 22-åringen efter att Vatchareeya försvunnit?
- Ja, han var ofta deppig och sökte upp sina polare. Vi var på bio någon gång. Han hörde av sig till min bror och ville att vi skulle ut och leta. Han är ju en kompis till mig, så det är klart att jag ville hjälpa honom.
US: I utredningen framgår det till att det var den åttonde maj. Kan det stämma?
- Jag vet inte vilken dag det var.
US: Vi pratar om när ni var och sökte första gången. Hur kom det sig att ni åkte ut?
- 22-åringen kom och hämtade oss.
US: Vilka var det som åkte ut?
- Vi var fyra stycken, säger vittnet och räknar upp alla inblandade. En av dem är 22-åringen.
"Han ringde tre-fyra gånger. Hur skulle jag veta att han inte gjorde det?"
11.02: "Det var meningslöst. Det var så mörkt att man inte kunde se något", säger vittnet, som berättar att de väntade i bilen hela natten på att eftersöket skulle starta den efterföljande morgonen.
11.06: US: Provade han att ringa?
- Jag sade åt honom att ringa. Det såg ut som att han gjorde det. Jag sade "ring, ring, ring" för man kunde inte ringa för mycket. Hur skulle jag vet att han inte gjorde det?
US: Hur många gånger försökte han ringa?
- Tre-fyra gånger. Någon gång kan ha varit i bilen. Någon gång gick han utanför bilen.
US: Vad sade han?
- Att han hamnade i mobilsvaret.
11.16: Åklagaren Ulrika Schönbeck ställer flera frågor kring air soft-spelen för att visa 22-åringens intresse.
US: Har det någon gång hänt att 22-åringen ställt in?
- Nog kan det ha hänt.
US: Har han ställt in?
- Faktiskt inte. Han brukar för det mesta köra oss dit. Man måste ha körkort för att komma dit.
US: Vet du om 22-åringen brukar låsa sin bil?
- Han brukar vara väldigt dålig att låsa sin bil. Han är lika dålig på att låsa sin dörr.
US: Det är du säker på...
- Ja, det är jag väldigt säker på.
"Jag frågade vad skulle hon i Sävast och göra?"
11.27: Ulrika Schönbeck lämnar över förhöret till familjens advokat Elisabeth Massi Fritz.
EMF: Vad berättade 22-åringen när ni skulle leta?
- Han berättade att han hade träffat tjejen och att hon skulle till Sävast för att uträtta ett par ärenden.
EMF: Vad sade han mer?
- Jag frågade om han visste vad hon skulle göra i Sävast, men han visste inte det.
EMF: Du sade i polisförhör att du tyckte att det var skumt att hon skulle gå till Sävast för ett ärende så sent på kvällen och att 22-åringen höll med?
- Ja, jag sade det, men jag vet inte mer.
EMF: Berättade han för dig att han skulle ha haft sex med den försvunna?
- Nej.
11.31: Advokat Massi Fritz ber vittnet utveckla sitt påstående att 22-åringen skulle vara deppig.
- Han var deppig. Nere. Han försökte hålla tillbaka, men han var deppig. Det går att hålla tillbaka till en viss del, men sedan slinker det igenom.
11.33: Nu får försvaret ta över. Försvarsadvokat Bo Forssberg frågar om hur 22-åringen reagerar på alkohol. "Han blir bara ännu mera lugn".
- Jag har aldrig sett honom arg, säger vittnet, som hävdar att 22-åringen är en av hans allra bästa vänner oich att han inte tror att 22-åringen är kapabel till "något sånt här".
11.36: "Jag vet att "tidningen" jagade honom. Jag vet att de stod och väntade på honom. Han var så irriterad för att tidningen hade varit på honom", berättar vittnet.
Efter det avslutar försvaret sin utfrågning.
11.38: Advokat Elisabeth Massi Fritz: Jag har en fråga till. Har du hjälpt 22-åringen bära ut något större föremål den 17-18 maj?
- Nej.
Har din bror hjälpt 22-åringen?
- Nej.
"Hinner vi ett förhör till?"
11.40: "Det här tog lite längre än tänkt. Hinner vi göra ett förhör till? Hur lång tid tar det?, undrar rättens ordförande. Rätten beslutar sig till att ta ett till förhör innan lunch.
11.41: Det handlar om ytterligare en av 22-åringens kompisar. Det är åklagarens vittne. Nu är det Anna Bergström som sköter utfrågningen.
11.44: "Jag skulle säga att jag känner 22-åringen ganska bra."
AB: Hade ni några gemensamma intressen?
- Ja, dataspel och air soft.
AB: Hade du någon uppfattning vem Vatchareeya var innan hon försvann?
- Nej.
AB: Brukade han tala om henne?
- Jag vet inte. Jag är inte så bra på att lyssna.
AB: När blev du medveten första gången att han kände henne?
- När vi var ute den där kvällen och sökte efter henne i bilen. Då förstod jag att han var orolig.
AB: Vad berättade han?
- Han berättade namn. Han berättade att han kände henne. Jag vet inte. Jag satt inte och lyssnade och kommer inte ihåg vad han sa.
11.51: Åklagare Anna Bergström undrar om vittnet träffade 22-åringen söndag 5 maj.
- Han kom till mig för att spela ett dataspel.
AB: Märkte du något annorlunda?
- Nej. Han var precis som vanligt.
AB: Klagade han på ont i magen?
- Jag skulle nog inte ha märkt det. Jag är dålig på det också. Han verkade helt normal.
"Vet du om 22-åringen är svartsjuk?"
11.54: Vittnet berättar om att han uppmanade 22-åringen att ringa till Vatchareeya när de sökte efter henne tillsammans.
- Jag tror att han försökte att ringa, men jag är inte helt säker på saken. Jag har dåligt minne.
Åklagare Anna Bergström läser nu högt ur förundersökningen vad vittnet saft i tidigare polisförhör. Då uppgav vittnet att 22-åringen ringde, men att han påstod sig att ha hamnat i telefonsvar.
- Det är ungefär vad jag sade.
12.00: Åklagare Anna Bergström frågar vittnet om han känner till om 22-åringen är svartsjuk, men får ett nekande svar. Då åberopar hon på nytt ett tidigare polisförhör där vittnet sagt att 22-åringen reagerat starkt på otrohet.
- Jag kan ha sagt detta, men jag minns inte, säger vittnet.
12.02: Åklagare Anna Bergström läser på nytt upp ett polisförhör, där vittnet påstått att 22-åringen berättat om Vatchareeyas besök den fjärde maj. Enligt utsagon skulle Vatchareeya ha pluggat hos 22-åringen. Han ska ha tagit en öl under samma kväll och gick och lade sig efter att Vatchareeya gått, hävdar vittnet att 22-åringen berättat.
- Det låter som något som jag sagt till polisen, bekräftar vittnet.
"Kan du rita verktyget?"
12.05: Åklagare Anna Bergström frågar ut vittnet om ett verktyg som han en gång råkade att sätta sig på i 22-åringens hem. Verktyget beskrivs som ett "bågformat stämjärn". Vittnet får nu rita verktyget. Det ska strax visas upp för hela rätten.
- Den såg ut som en halverad penna med slipade kanter, uppger vittnet.
AB. Kan du beskriva vad du ritat?
- Det är inte riktigt. Jag är rätt dålig på att rita. Den har en sådan där båge som man har när man gör träskålar.
AB: Är den vass?
- Ja.
Det hörs ett upphetsat sorl i rättsalen. Många i salen inser att det här verktyget stämmer in på beskrivningen som obducenten gav om mordvapnet.
12.11: AB: Du känner 22-åringen väl eftersom ni spelar air soft. Hur är han i skogen?
- Det beror på.
AB: Är han med under hela dagen?
- Ja, ofta längre än oss andra.
AB: Hur länge kan det hålla på?
- Allt från 20 minuter till en hel del dag.
AB: Och det orkar 22-åringen?
- Ja.
12.13: AB: Har du någon uppfattning om 22-åringen brukar låsa bilen?
- Jag tror det. Jag är inte säker. Jag har sett honom låsa bilen om det är mycket folk runt omkring.
"Har du och 22-åringen talat om hur man kommer undan med ett mord?"
12.20: Åklagaren lämnar över utfrågandet till familjens advokat Elisabeth Massi Fritz. Hon undrar om vittnet skulle ha varit med i "spelet" den femte maj, när 22-åringen lämnade återbud samma morgon. Advokat Massi Fritz frågar om 22-åringen berättade något om vad som hänt kvällen innan och om han talat om att han var dåligt i magen samma morgon.
EMF: Har du och 22-åringen pratat om hur man kommer undan med ett mord?
- Vi har pratat om det. Det var ett engångssamtal.
EMF: När var det?
- Bra fråga, jag kommer inte ihåg.
EMF: Du har berättat ingående om samtalet i ett polisförhör.
- Det där är fragment med spekulationer. Jag kommer inte ihåg att det stämmer det jag sade.
12.24: Nu läser advokat Massi Fritz ur polisförhöret. Det handlar om hur man ska komma undan ett mord. Det handlar om en lång passage, där jag inte hinner med att berätta allt. 22-åringen ska ha sagt att allt som kunde kopplas till offret skulle ned, långt ned i marken, minst sex meter, och där skulle det brinna tills det bara återstod kol.
12.27: Vittnet och 22-åringen har diskuterat om dumpningsplatser. "Det ska vara mitt ute i ingenstans." Enligt nämnda polisförhör ska 22-åringen via hemvärnet fått lära sig mycket om vilka områden i Boden som ligger i radioskugga.
EMF: Känner du igen det här?
- Ja, men det där är förvirrande. Hälften är vad jag säger och andra hälften är att jag tror att han sagt.
EMF: Men ni har fört diskussioner hur man ska komma undan en mord?
- Det har bara skett en gång. Det kan ha inträffat efter att vi sett något på tv.
Alhem: "Jag tillmäter verktyget stor betydelse"
12.34: Därmed avslutas förhöret. Försvarsadvokat Bo Forssberg ber vittnet att beskriva 22-åringen.
- Han är lugn. Han bryr sig om sina kamrater. Han vill att familjen ska må bra.
12.38: Bo Forssberg frågar om det var polisen som visade upp en bild på verktyget och frågade om det var ett sådant här han sett.
- Ja och det var exakt så det såg ut, säger vittnet.
12.40: Försvaret säger sig inte ha några ytterligare frågor. Därmed är det dags att ta paus. Fem vittnesförhör är planerade efter lunch, däribland kommer 22-åringens pappa att höras. Rätten återsamlas klockan 14.
13.38: Jag talade under lunchen med Norrbottens-Kurirens och 24 Norrbottens juridiske expert Sven-Erik Alhem om vilken betydelse han sätter på uppgiften om 22-åringens stämjärn (se ovan).
- Jag tillmäter det stor betydelse. Framför allt med tanke på att verktyget inte hittades vid husrannsakan av 22-åringens bostad. De flesta av oss har samma verktyg genom hela livet. Det är en märklig omständighet att detta verktyg inte hittades, sade Sven-Erik Alhem.
14.02: Nu är jag tillbaka i rättsalen. Jag måste korrigera mig på en punkt. Det återstår fyra vittnesförhör efter lunchen och inget annat.
"Jag kan inte säga när sängen försvann"
14.03: Nästa vittne finns redan på plats. Det handlar om en av personerna som arbetar inom 22-åringens stöd. Han redogör för sina möte med den åtalade.
14.13: Jag har tyvärr drabbats av en del tekniska problem och förlorade för ett par minuter min Internetuppkoppling.
14.15: Åklagare Anna Bergström frågar om sängarna i 22-åringens hem.
- Det fanns två sänger. En av sängarna stod på högkant.
AB: Hur länge hade han den? Hade han den ända till du var där sist?
- Det är svårt att säga vilket datum. Den försvann någon gång i den här vevan.
Rättens ordförande Katarina Lindgren går in och avbryter: Vilken veva?
- Jag kan inte säga något om när det skett. Jag kan inte svara när den försvann, men den 20:e var den definitivt borta.
AB: Men du kan inte säga om den fanns där vid ditt besök den sjunde maj?
- Nej.
14.18: Vittnet berättar hur han sett bloddroppar utanför och i 22-åringens bostad den 19 februari. Den åtalade berättar att hans hund hade tuggat på elkablar och avlidit.
14.21: "Då har jag inga fler frågor", säger åklagare Anna Bergström.
14.21: Familjens advokat avstår och överlåter initiativet till försvaret, som ägnar en del intresse kring sängen, men inget nytt framkommer.
14.25: Nu går det undan. Det här förhöret avslutades på drygt 20 minuter.
"Vi satt och såg film, när han tog struptag"
14.26: Nästa vittne är en före detta flickvän till den åtalade mannen. Hon får nu avlägga vittnesed. Hon är åklagarnas vittne och medverkar via videolänk.
14.27: Åklagare Anna Bergström: När var du tillsammans med 22-åringen?
- Det var för två år sedan. Det var tidigt på 2012.
AB: Kommer du ihåg när det tog slut?
- Jag har inte något sånt minne.
AB: I polisförhöret den sjätte juli så sade du att ni blev tillsammans i mars och att ni var tillsammans i 3-4 månader. Och att du gjorde slut när du flyttade till Skellefteå?
- Det stämmer.
14.31: AB: Hur reagerade 22-åringen på att du gjorde slut?
- Han blev ledsen och upprörd.
AB: Var det någon händelse som du minns under tiden ni var tillsammans?
- Jo, det var när vi såg film. Då tog han struptag på mig.
AB: Kan du berätta?
- Jag sade stopp , sluta och lägg av. Och han slutade inte. Jag viftade då med armarna. Och då, till slut, släppte han.
AB: Har du någon uppfattning hur länge han höll struptaget?
- Jag kan inte säga, men det kan inte ha tagit mer än ett par sekunder.
14.35: Vittnet berättar att 22-åringen efteråt sade att man ska säga "röd" för att han ska sluta.
AB: Vad menade han med det?
- Det vet jag inte. Jag tror att han förklarade, men jag förstod inte.
14.37: "Jag hade nämnt någon gång till honom att jag ville känna hur det känns att bli strypt, men vi hade inte bestämt något", berättar vittnet.
"Han hade en kniv som gick att använda som en yxa"
14.40: Därmed har åklagarna inga fler frågor. Familjens advokat Elisabeth Massi Fritz upprepar ett par frågor kring det påstådda strypningsgreppet, men inget nytt framkommer.
14.44: Massi Fritz ställer frågor kring 22-åringens knivar. Hon hänvisar sedan till förundersökningen där vittnet berättat om en händelse när 22-åringen tog med sin stora kniven när de skulle ut och grilla korv. Enligt vittnet ska 22-åringen ha sagt att "kniven gick att använda som en yxa". Han använde kniven att klyva veden.
- Det stämmer, säger vittnet.
Hur uppfattar du 22-åringens intresse för knivar?
- Inte lika stort som för air soft.
14.50: Nu är det försvarets tur. Hon frågar om vittnets minnesförmåga, varpå hon erkänner att hon har dåligt minne. Hon har ändrat uppgiften om strypgreppet efter det första förhörstillfället.
14.53: CH: Har du några känslor om 22-åringen är en svartsjuk person?
- Nej, det är han inte.
Varför säger du det?
- Jag har aldrig upplevt honom som svartsjuk.
Har han varit hotfull?
- Nej.
Hur skulle du beskriva honom?
- Han var snäll, rolig.
14.55: Familjens advokat Elisabeth Massi Fritz frågar om vittnet någon gång sett 22-åringen arg.
- Ja, det har jag. Då bråkade han med en annan kille och mig, tror jag. Det slog han handen i väggen. Jag tror att han stukade handen.
EMF: Varför bråkade de om dig?
- Den andra killen sade något om mig och 22-åringen försvarade mig. Det var innan vi hade blivit ihop.
14.57: Förhöret avslutas. Det här går ju bra. Två förhör kvar och klockan är inte ens tre...
"Han sade att om jag kommer bakifrån och stryper dig, så är du körd."
14.58: Nästa vittne finns inte heller på plats, utan medverkar via en telefon. Det handlar om åklagarens vittne.
15.00: Vittnet arbetar som skötare på rättspsykavdelningen i Öjebyn.
Åklagare Anna Bergström: Varför upphörde ditt arbete med 22-åringen?
- Han påtalade säkerhetsbrister och att han skulle kunna hoppa på mig bakifrån. Jag uppfattade det inte som ett hot utan mer att han påtalade säkerhetsbristerna.
AB: Hur kom det sig?
- Vi satt och pratade när han sade att om jag skulle strypa dig bakifrån, då är du körd.
AB: Du har angett det här till polisen och enligt polisförhöret visade han ett strypgrepp.
- Det stämmer.
15.07: "Jag har inga fler frågor", säger åklagare Anna Bergström.
15.07: Försvaret fortsätter att fråga om händelsen som ska ha inträffat den 28 maj. Försvarsadvokat Bo Forssberg: Du uppfattade det inte som ett personligt hot mot dig?
- Nej.
15.09: Därmed avslutas det här förhöret, som varade i elva minuter.
15.10: Familjens advokat Elisabeth Massi Fritz vill åberopa några journalhandlingar till protokollet. "Det kan vara på sin plats med en paus, så får vi titta på vilka handlingar det handlar om", säger försvarsadvokaten Bo Forssberg. Därmed ajournerar sig rätten i några minuter.
Sven-Erik Alhem: "Vi är på väg mot en fällande dom"
15.20: "Mycket under dagen har gått åklagarnas väg. Det är ingen tvekan att vi är på väg mot en fällande dom", säger Norrbottens-Kurirens rättsexpöert Sven.Erik Alhem i detta nu till 24 Norrbotten.
15.26: Nu är jag tillbaka i rättsalen. Försvaret begär stängda dörrar.
- Jag föreslår att vi tar det senare, säger rättens ordförande Katarina Lindgren.
15.27: Nu kallas det sista vittnet in. Det handlar om 22-åringens far. Det är försvaret som begär att han ska vittna. Han kommer inte höras under ed eftersom han är en nära anhörig till den åtalade.
Pappan berättar om sonens diagnos, Aspberger och ADD, och att denne efter att han fått besked om dessa blev lugnare i skolan. 22-åringen blev medicinerad. Problemen återkom delvis när han började i gymnasiet.
Fadern berättar också att han hjälpte sonen att slänga saker. "Vi fyllde ett helt släp" berättar han bland annat.
Fadern, som är nära släkting och således inte vittnar under ed, är övertygad om att sonen är oskyldig till mordet.
"Det finns inte i min värld att han skulle klara av en sådan här sak", säger han bland annat.
Den sjätte rättegångsdagen avslutades med att press och media fick lämna rättsalen medan rätten gick igenom personalia, bland annat journaler från psykiatrin. Dessa uppgifter är inte offentliga.
Rådman Katarina Lindgren avslutade därefter dagens förhandlingar. Rättegången fortsätter och avslutas (förmodligen) på fredag med slutpläderingarna från åklagarna och försvaret.