Kraftsamling ger jobb
Mycket energi, men blir det bestående jobb? - Det beror på oss själva, konstaterar Robert Bergman, Solander Science Park i Piteå.
EFTERHAND. På kort sikt kan befintliga företag få uppdrag men mest intressant är den kunskap som byggs upp för framtiden, resonerar Robert Bergman, Solander Science Park. Foto: Josefin Wiklund
Foto: Josefin Wiklund
Solander Science Park skapades av samhällsdebattören och journalisten Robert Bergman för att hålla ihop Energi-Piteå. Samtidigt har Piteå kommun folk igång, ett exempel är "Vindkraftcentrum i Barentsregionen". Hoppet i samtliga fall är bästa möjliga utfall till bygden och omvärlden.- När lokala företag hör talas om ett vindkraftsprojekt på 60 miljarder tror jag att första reaktionen blir; "är det verkligen möjligt?" Det som sker nu är försök att påvisa hur många muttrar och skruvar det handlar om, beskriver Robert Bergman läget. Finns något att ta på finns något att engagera sig i, resonerar han.Tar tid
Vad gäller bioenergi ser han kunskapsbyggandet som det stora, med företag och universitet tillsammans.- Det här är ett långsamt byggande, konstaterar Robert Bergman. På kort sikt finns därför jobben i forskningen och hos befintliga lokala företag som kan komma ifråga för uppdrag.Piteåföretaget Iwab driver själv ett förgasningsprojekt och Västerbottensföretaget Meva Innovation står för ett parallellt arbete kring förgasning. Älvsbyföretaget USP Tooling har uppdrag kring Chemrecs nya pilotfabrik. Några exempel.En bra start
Vad gäller vindkraften är en betongtornsfabrik utlovad till Haraholmen. I sikte finns en sammansättningsfabrik. Flera hundra jobb, om båda anläggningarna blir av. Framgent behöver byggda vindkraftverk underhållas.Delvis statliga Setra uttalar planer på en energisatsning som ersättning för sågverket Lövholmen Trä. Ännu oklart hur.- Sammantaget har det redan blivit affärer, framför allt för lokala företag som varit med om att bygga upp Chemrecs och Sunpines anläggningar. Företag bygger upp en kompetens som kommer till nytta i andra projekt. Våra företag har därför ett försteg jämfört med andra, säger Piteås kommunalråd Peter Roslund.Han är positiv till vindkraftprojektet, med upp till 1.101 verk i Markbygden.- Det största problemet, om man vill se det som ett problem, är synintrycket. Så många vindkraftverk kan upplevas väl mycket.Projektet står öppet för lokalt ägande. Det är fullt möjligt att Piteå kommun köper in sig i vindkraften genom att äga två-tre verk. Pite Energi, ägt av kommunerna Piteå och Skellefteå (Skellefteå Kraft) kan köpa fler vindkraftverk, beroende på ställningstagande, säger Peter Roslund.
IndustriepokerPiteå har upplevt flera industriepoker under årens lopp.Sågverken är urgamla.De två pappersbruken byggdes upp på 1950-talet respektive 1960-talet.För 20 år sedan spåddes stark utveckling kring Sicomps kompositforskning (armerad plast). Forskningen är kvar men det blev få arbetsplatser.Då har det hänt mer på kortare tid kring energin. ETC, Energitekniskt Centrum, byggdes upp på 1990-talet.Energiprojekt, i vissa fall med utländska specialistföretag involverade, har genomförts eller drivs. Uppmärksammat är Chemrecs och forskares arbete med att tillverka drivmedel.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!