"En bekräftelse på att vi jobbar rätt, säger Ruth Rahkola, ordförande i barn och utbildningsnämnden i Piteå kommun. På måndagen damp Lärarnas Riksförbunds skolranking ned och Piteå hamnade i topp av landets alla 290 kommuner. Ett högt betyg som Ruth Rahkola inte är så förvånad över.
– År 2013 utsåg Lärarförbundet oss till bästa skolkommun och vi har också brukat ligga högt i SKL, Sveriges kommuner och landstings undersökningar när det gäller skolan, säger nämndsordföranden.
Hemligheten med att hamna i topp tillskriver hon god rekryteringsförmåga och samarbete.
– Vi har lyckats rekrytera behöriga och legitimerade lärare och har ett bra samarbete med politiken kring verksamheten.
I fjärran väntar dock en utveckling som ställer krav:
– Utmaningen blir att ge alla nyanlända en bra förskola och skola, men det är ju något som gäller för alla kommuner i landet, säger Ruth Raukola.
I Lärarnas Riksförbunds undersökning ligger Arvidsjaurs kommun på 271 plats i totalrankingen som bland annat mäter likvärdighet i kunskaper, lönenivå samt lärarbehörighet. Förklaringen till ett sådant bottenresultat vill inte Ruth Rahkola spekulera i men har en tänkbar förklaring.
– Jag kan ju tänka mig att det i en liten kommun kan vara svårt att rekrytera lärare, det är förstås lättare i en stor verksamhet.
Som en kontrast till Piteås topplacering kan påminnas om fjolårets val där skolan var en het fråga i Piteå. Socialdemokraterna backade från 56,19 till 44,53 procent, historiskt låga siffror för partiet. Skolfrågan nämns som en av anledningarna till tappet. Särskilt i de valkretsar som var berörda av skolnedläggningsplaner, Lillpite och Alterdalen.
Ordföranden i Lärarnas Riksförbund Bo Jansson konstaterar i och med rapporten att det blir allt mer ohållbart med ett resursojämlikt skolsystem. Men han vädrar morgonluft:
– Vi måste få en statligt finansierad skola. För några år sedan sas mig att detta var en fråga att bara glömma men nu pratar alla politiker om det med mig. Jag tror att det inte är så långt borta, säger Bo Jansson.
De satsningar som gjorts, nu senast regeringensmed två miljarder till lågstadiet, har inte gett önskad effekt, tvärtom kan det leda till att slå ut små fattiga kommuner.
– Av de här två sista miljarderna är det bara sju kommuner av 290 som ansökt om pengar. Det är för krångligt att söka och kanske man måste gå in med pengar man inte har, säger Bo Jansson.
Kuriren har gett Arvidsjaurs skolchef, Annette Rylén, möjlighet att ge en kommentar. Hon har inte läst rapporten och avböjer därför.