Piteås osynliga varumärke

Att tillverka papper har ett pris - doften. Det luktar mindre i Piteå nu än förr i tiden. Luktfritt blir det inte men i framtiden kommer doften att lindras ytterligare. - Arbetet med lukt tar aldrig slut, säger Ingemar Lundström, miljöchef vid Smurfit Kappas fabrik.

LUKTHÄRD. Träflisen kokas. Då kan det lukta.

LUKTHÄRD. Träflisen kokas. Då kan det lukta.

Foto: Berndt Dimeus

PITEÅ2008-10-27 06:00
Kuriren följde lukten och fann föga överraskande att den har med gaser att göra.Fast vi tar det från början:Den enklaste förklaringen till hur man tillverkar papper går ut på att avverka skog, koka veden till massa och kavla den till papper.Historiskt har massa och papper producerats via sulfitprocessen eller sulfatprocessen. Förstnämnda process luktar mindre men används nu i liten utsträckning i världen och då för tillverkning av speciella produkter, exempelvis ren cellulosa.Sulfatprocessen, som gäller i bruken i Norrbotten, ger bättre kvalitet på papperet och det går att använda många slags massaved; tall, gran, björk, asp, eucalyptus och andra träd.Tre lukthärdar
Kuriren besökte Smurfit Kappas bruk i Piteå där kraftliner, ytskiktet på wellpapplådor, tillverkas. Här framställs massa via sulfatprocessen. Avgörande för papperskvaliteten, och även för hur mycket det luktar, är att processen hanteras så bra som möjligt.Lukt uppstår på tre platser, i kokeriet, i indunstningen och från cisterner.Tuggas till flis
Den massaved som kommit till bruket barkas och tuggas till flis. Nästa steg är att frilägga de för papperstillverkningen viktiga träfibrerna från lignin, ett slags klister som håller ihop fibrerna. Därför kokas flisen, och då tillsätts vitlut.- Här börjar lukternas tillkomst, i gaserna från kokningen, säger Ingemar Lundström. De ämnen som luktar är svavelväte (som luktar ruttna ägg) och organiska svavelföreningar (surströmmingslukten).Förbrukad kokkemikalie och lignin lämnar kokeriet som svartlut. För att senare kunna bränna den måste den vara torr och därför ångas vatten bort. Det sker i indunstningen. Här har vi nästa lukthärd.Svavlet boven
- När vi indunstar svartluten följer illaluktande svavelföreningar med. De starkt luktande gaserna måste vi samla upp och bränna i en gasdestruktionsugn, säger drifttekniker Roger Sandström. Inget är hundraprocentigt, konstaterar han, blir det driftsstörningar i ugnen kan det läcka ut gaser som luktar kattpiss.Tredje lukthärden är cisternerna med olika lutar. Från cisternerna sugs gaser ut och blir det störningar som ger övertryck kan det lukta,Bråkdel
Förutom årliga veckolånga stopp för underhåll går fabriken i princip dygnet runt, året runt. Ingemar Lundström konstaterar att det på 1960- och 1970-talet alltid luktade, mer eller mindre.Därefter började företaget bygga ut systemet för insamling av luktgaser. Nu läcker det sällan.- Men genom att vårt luktsinne har förmågan att uppfatta även mycket låga halter av illaluktande svavelföreningar kan ett kortvarigt utsläpp kännas åtskilliga timmar. Lukten blir kvar, säger Ingemar Lundström.Ligger det dessutom tunga moln över Piteå och vinden ligger mot bebyggelsen påverkar det stadsborna. Bäst är molnfritt och rejäl nordlig vind, resonerar Roger Sandström.Vid byte av utrustning, och genom att förbättra reglersystem, kan luktproblemen minskas, fast inte ens vid ett nybyggt pappersbruk blir det luktfritt, konstaterar Ingemar Lundström.
Skildringarna av hur det luktar i Piteå varierar. Följande har yttrats genom åren:Det luktar som om någon fisit dig rakt i ansiktet (Liza Marklund, om hemstaden Piteå).Det luktar pengar (Piteåbor).Det luktar Obbola (Västerbottningar på besök i Piteå).Kattpiss.Surströmming.Ruttna ägg.Det luktar Assi.Det luktar Munksund."Ja, då är det antingen ungen din eller så är du i Pite" (Euskefeurat).
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om