Saknar stöd för samisk rättighet

Miljöpartiet går till val på att stärka de samiska rättigheterna till mark men deras eventuella regeringspartner Socialdemokraterna säger nej. – Politiken måste leverera mer än bara utredningar, säger Åsa Romson, språkrör för Miljöpartiet.

Inte enkelt. "Vi ser att det inte är den enklaste frågan men vi är eniga om att det ska ske under den här mandatperioden" säger Åsa Romson om Miljöpartiets beslut att driva frågan om en anslutning till ILO:s konvention 169.

Inte enkelt. "Vi ser att det inte är den enklaste frågan men vi är eniga om att det ska ske under den här mandatperioden" säger Åsa Romson om Miljöpartiets beslut att driva frågan om en anslutning till ILO:s konvention 169.

Foto: Johan Söderlund

Piteå2014-08-07 10:08

Miljöpartiet skriver i sitt valmanifest att Sverige ska ansluta sig till ILO:s konvention nummer 169 under kommande mandatperiod. Åsa Romson ser det dels som ett sätt att betala en historisk skuld men även som ett verktyg för att skapa en bättre balans mellan det samiska folkets intressen och gruvnäringen.

– Jag har aldrig i svensk politik sett ett bättre tillfälle att ratificera den här konventionen som varit så historiskt svår att göra, säger Åsa Romson när Kuriren träffar henne på Noliamässan i Piteå.

Samernas gemensamma ställningstagande i samband med konflikterna kring gruv­etableringen i Kallak har gjort att frågan om ratificering av ILO 169 blivit än viktigare, menar Åsa Romson.

– Samerna har uttryckt sig oerhört tydligt i gruvkonflikterna och vi politiker inom alla politikområden måste börja lyssna, säger hon.

Åsa Romson menar att konflikterna som finns i bland annat gruvfrågor kan lösas med hjälp av en ratificering av ILO 169.

– En bra ratificering löser konflikterna, även om alla kanske inte blir nöjda. Man måste någon gång sätta ner foten om man ska minska konflikterna i framtiden, inte bara sopa dem under mattan, säger Åsa Romson.

Miljöpartiet vill se en mer miljöanpassad minerallagstiftning och förstärka samernas rättigheter för att minska konflikterna när det gäller gruvorna.

– Det inskränker möjligheterna för gruvnäringen, men det gör kanske att de projekt som är bra kommer fram och de dåliga projekten skalas bort tidigare, säger Åsa Romson.

Socialdemokraternas vill inte ratificera ILO 169 i dagsläget och hänvisar till att det måste göras ytterligare utredningar innan beslut kan tas om anslutning till konventionen.

– Det är en oerhört komplicerad och detaljerad fråga och konsekvenserna för svensk lagstiftning inte är klarlagda, säger Sven-Erik Bucht.

Han har förståelse för dem som tycker att det tagit lång tid att komma fram till ett beslut.

– Men det är så demokratiska processer fungerar, man kan inte hasta fram sådana här beslut, säger Sven-Erik Bucht.

Det har gjorts tre statliga offentliga utredningar om ILO 169 och Miljöpartiet menar att det ger ett gott underlag för att börja med anslutningsprocessen.

– Frågan är i ett skarpt läge nu, politiken måste börja leverera mer än bara utredningar, säger Åsa Romson.

Hon vill se en tydlig tidsplanering av hur utredningarna ska leda till en anslutning till konventionen.

Hur ska ni kunna driva det här i en regering tillsammans med Socialdemokraterna?

– Det finns, som i många andra frågor, skäl till att vi är olika partier. Det gäller för oss att vara tydliga med att om vi ska hitta lösningar i gruvkonflikterna så är det nödvändigt att också titta på samefrågorna i ett större perspektiv. Då är det dumt att gå runt ILO 169 som kan vara ett bra verktyg, säger Åsa Romson.

FAKTA ILO:s konvention 169

Internationella Arbetsorganisationen ILO:s konvention 169

Det här är konventionen:

  • 1991 trädde Internationella Arbetsorganisationen ILO:s konvention nummer 169 i kraft.

Konventionen ska verka för att urfolksgrupper världen över ska få tillgång till samma mänskliga rättigheter som andra, bland annat genom åtgärder för skydd mot diskriminering. Konventionen slår också fast att urfolk har rätt att äga och bruka sina traditionella marker och naturresurser.

  • Sverige var med och drev fram ILO 169 och röstade för dess införande 1989 men har fortfarande inte ratificerat konventionen. En ratificering innebär att konventionen blir juridiskt bindande för staten. 1997 tillsattes en utredning för att ta reda på om Sverige kunde ansluta sig till konventionen. I mars 1999 kom betänkandet av ILO- utredningen: Sverige uppfyllde redan många av kraven från konventionen, förutom de i artikel 14 som berör markrättigheter. Utredaren ansåg att en ratificiering av ILO 169 var möjlig men ett antal åtgärder angående samiska markrättigheter krävdes. Processen beräknades ta fem år. Ytterligare två statliga offentliga utredningar tillsattes – Gränsdragningskommissionen och Jakt och Fiskerättsutredningen.
  • Norge och Danmark har anslutit sig till konventionen och Finland har i ett regeringsprogram för 2011-15 sagt att man ska ratificiera konventionen, men ingen tidpunkt har angetts.

Sveriges regering har vid upprepade tillfällen sedan antagandet sagt att ambitionen är att möjliggöra en anslutning så snart som möjlig – men det har dröjt.

Regeringarna har hänvisat till att frågan behöver utredas mer. Den utdragna processen har påpekats och kritiserats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör för urfolksfrågor samt av regeringens egna utredare i en statlig offentlig utredning (SOU).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om