Socialdemokraterna backade nästan i hela länet efter det senaste valet. Luleå var inget undantag, här fick S 48,74 procent av rösterna, jämfört med 50,45 vid valet 2010. Partiet har egen majoritet, men den är mycket bräcklig, påpekar Charlotta Söderberg. Och hur det blir i framtiden är allt svårare att förutse, menar hon.
– Även de norrbottniska väljarna är mer rörliga nu än tidigare, förr kunde politiker fatta obekväma beslut och ändå sitta kvar. Men vi väljare är inte särskilt trogna partierna längre. Förr röstade många utan större reflektion, väljarna kände en identifikation med sina partier. I dag är vi mer sakpolitiskt intresserade.
Numera måste kommunerna även förhålla sig till händelser på nationell nivå på ett annat sätt än för 10-15 år sedan. Flyktingmottagande är ett exempel, där kommunerna inte kan påverka situationen, påpekar Charlotta Söderberg. Bostadsbristen är också ett exempel på en situation som finns över hela landet och även drabbar Luleå.
Frågan om framtidens skola fick ett enormt genomslag i Luleå i våras. Vissa menar att skolfrågan till och med förändrade det politiska klimatet i Luleå i grunden. I somras stod det klart att långt mer än de 6 000 namnunderskrifter som krävs för en folkomröstning har samlats in. Men vad resultatet av en omröstning faktiskt skulle bli är svårt att spekulera om.
– Det är många upprörda röster som hörs nu. Men det kan ju vara så att det finns ett starkt stöd för det obekväma beslutet att lägga ned skolor i kommunen, säger Charlotta Söderberg.
Just skolan är en hjärtefråga för många väljare och det finns absolut en poäng med att driva igenom ett beslut som det som togs i våras tidigt under mandatperioden. Då ökar chansen för att politikerna slipper stå till svars för beslutet i form av väljare som sviker och färre antal röster i kommande val.
– Jag tror inte att kommunledningen hade väntat sig att motståndet mot skolnedläggningarna skulle vara så stort, det har splittrat kommunen och gå tvärs över blockgränsen. Skolan berör så många och det här är en fråga som engagerar nya väljargrupper.
Sådana frågor och även affärer och händelser som får stort genomslag i media kan påverka medborgarnas förtroende för politiker, påpekar Charlotta Söderberg. Kommunledningen har fått kritik för den så kallade Rikshemsaffären som Kuriren skrev om förra året, där Lulebo sålde delar av sitt bostadsbestånd. Även samarbetet med staden Austin i USA har granskats och fått kritik. Delar av oppositionen beskyller den sittande kommunledningen för att ägna sig åt hemlighetsmakeri, bland annat när det gäller de bostadsaffärer som har gjorts nyligen. Allt sådant kan påverka väljarnas förtroende negativt, enligt Charlotta Söderberg.
– Väljarnas förtroende är det kapital som politikerna har. Allt som kan vara komprometterande riskerar ju att skada det förtroendet.