Hur ska S vinna valet? Se klippet med Niklas Nordström ovan!
De har svårt att hitta luckor i sina kalendrar, var och en för sig. Att sedan hitta en gemensam lucka är en utmaning på en ännu högre nivå, men till slut lyckas det. När Kuriren möter Luleås två kommunalråd Yvonne Stålnacke och Niklas Nordström har två år och några dagar hunnit passera sedan förra valet. Då efterträdde Yvonne Stålnacke partikollegan Karl Petersen som kommunstyrelsens ordförande och Niklas Nordström gick in vid hennes sida som andre kommunalråd.
Han arbetar med frågor som rör näringslivet och för att, som han säger "göra Luleå mer synligt i omvärlden". Hon värnar om de mjuka frågorna och visar stolt upp en artikel i tidningen Dagens samhälle, där Luleå kommun lyfts fram som ett föredöme när det gäller trygghetsboenden. En traditionell, närmast stereotyp uppdelning av ansvarsområden mellan en manlig och en kvinnlig politiker, kan tyckas. Men Yvonne Stålnacke betonar med skärpa att det var hon som valde först. Med mångårig politisk erfarenhet i ryggen, bland annat som landstingsråd, vill hon jobba med de frågor som hon vet att hon kan bäst.
– Det vore märkligt om vi skulle göra på något annat sätt med tanke på hur väl insatt och kunnig jag är inom mina områden.
En ofta återkommande kritik av Niklas Nordström är hans koppling till näringslivet och att han lägger för stort fokus på frågor som rör företagande och marknadsföring av Luleå. Innan han tillträdde som kommunalråd arbetade han på kommunikationsbyrån Prime i Stockholm.
– Det är de förväntningar som mitt parti har på mig, jag gör exakt det våra väljare har bett mig om, säger han.
Vilken fråga har varit svårast att hantera hittills under den tid som har gått sedan förra valet?
– Framtidens skola. Det svåraste där var att nå ut till människor med vad som egentligen var syftet med förändringen, nämligen svårigheten att rekrytera lärare. Där har vi misslyckats, säger Yvonne Stålnacke.
Varför gjorde ni det?
– Diskussionen fastnade väldigt snabbt i byggnader. Men skolor framgång handlar inte om lokaler, utan vad som sker i klassrummet. Vi gjorde ett tydligt politiskt ställningstagande och valde att värna skolor på landsbygden. När det råder lärarbrist är det fullt rimligt att stadsnära, små skolor läggs ned, säger Niklas Nordström.
I somras stod det klart att omkring 8 000 namnunderskrifter har samlats in för att ställa krav på en folkomröstning om skolbeslutet. När det gäller folkomröstningen uppger kommunalrådsduon att de arbetar med frågan.
Kuriren berättade på fredagen att delar av oppositionen klagar på bristande information och insyn i bland annat de fastighetsaffärer som har gjorts den senaste tiden.
– Det blir väldigt konstigt när man hör det. I Luleå har vi ett extremt generöst insynsarvode för oppositionen, alla kan ägna sig åt politik på heltid. Vi valde en process där vi tog besluten steg för steg. Vi ändrade ägardirektiv, vi tog policybeslut i fullmäktige och efter det tog vi beslut om framförhandlade avtal. Alla politiker har haft full insyn i vartenda led. Någonstans handlar det där om att de partier som kritiserar oss har en grav brist på egna idéer. Om vi ser att vårt bostadsbolag Lulebo har för svag ekonomi för att göra det vi har sagt till dem, nämligen att bygga 1 000 nya lägenheter, så måste vi agera, säger Niklas Nordström.
Han fortsätter:
– Nu har Lulebo en så pass starkt kassa att bolaget inte bara har råd att bygga de där 1 000 bostäderna, Lulebo kommer också att ha råd med renovering och underhåll. Vi har gjort det som ingen annan kommun i Sverige har tänkt på, nämligen att inte bara sälja fastigheterna, utan även att villkora försäljningarna. Nu har både Nordhalla och Rikshem sagt att de ska bygga 600 lägenheter var.
Yvonne Stålnacke har tidigare meddelat att hon kommer att lämna politiken under nästa år, för att lämna plats för ett nytt toppnamn på partiets lista i god tid före nästa val.
Hur ser du på livet efter politiken?
– En sak vet jag, jag ska ägna mer tid åt min man och mina barnbarn. Jag har försummat dem under mina år som kommunalråd.
Se klippet nedan där Yvonne Stålnacke berättar om livet efter politiken: