Simon Matti är professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han menar att det är svårt att förutsäga vilka frågor som mobiliserar väljarna i valet till Europaparlamentet.

– Vi har en dålig bild av det. Vi är ganska duktiga på att gnälla på EU, det gäller inte bara Norrbotten. Vi har en dålig bild av vad EU gör för oss, säger Simon Matti.

Spelar det någon roll att det inte finns någon norrbottning på valbar plats?

Artikelbild

| Simon Matti, Statsvetare

– Det är klart, i viss mån får man inte samma förankring i länet. I mångt och mycket har vi ett system som bygger på partirepresentation, det är partiets frågor som ska drivas, svarar Simon Matti.

Det har varit annorlunda, vid EU-valet 2004 valdes inte mindre än tre norrbottningar in i Europaparlamentet; Ewa Hedkvist Petersen (S), Anna Ibrisagic (M) och Hélène Goudin (JL).

– Det kan man utvärdera, hur mycket Norrbottensfrågor som lyftes då jämfört med perioder då det inte varit några norrbottningar? Den stora faran skulle väl egentligen vara om man i vissa delar av landet känner att man inte har någon förankring, då blir förtroendet lägre. Det är så partierna tänker när de gör sina listor, man ser till att man har en mix av kandidater, just för att få en så bred förankring som möjligt.

Simon Matti förklarar Miljöpartiets framgång 2014 med att EU-valet är ett andra ordningens val för svenska väljare, då många röstar på ett annat parti än man skulle ha gjort om det gällde ett riksdagsval.

Artikelbild

| Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, tror att klimatfrågan kan bli en viktig fråga för väljarna i EU-valet 26 maj. "Det är inte omöjligt att det blir en viktig fråga i EU-valet" säger han.

– Miljö- och klimatpolitik är en sådan fråga där man kan tycka det behövs mellanstatligt samarbete, då kan Miljöpartiet få röster av dem som aldrig kan tänka sig att rösta på dem i Sverige.

Sverigedemokraternas framgång 2014 kan förklaras med att partiet har en skeptisk hållning till det europeiska samarbetet och flyktingmottagandet i Europa.

Artikelbild

| Simon Matti ser det som sannolikt att högerpopulistiska partier fortsätter att gå framåt.

– Om man tycker att EU-projektet är för stort och dyrt och onödigt vill man ha någon skeptiker på plats i Bryssel.

Opinionsmätningar pekar på att de högerpopulistiska och nationalistiska partierna kommer att gå starkt framåt vid EU-valet i år.

– Det är en trend vi sett under ett antal år, de växer i stöd, styrka och inflytande. Det är naivt att tro att det inte skulle avspegla sig i valresultatet.

Dessa partier har varit organiserade i tre olika partigrupper i Europaparlamentet.

– Än så länge har de inte varit duktiga på att samordna sig, de har inte samma åsikter om saker även om vi slentrianmässigt kategoriserar dem på samma sätt. Det är inte helt lätt för dem att hitta en samsyn.

Flera av de socialdemokratiska partierna går tillbaka i Europa.

– Det är en trend vi ser i Europa i stort, socialdemokratiska partier går betydligt sämre än man gjort tidigare. Det finns inga skäl att tro att de skulle göra en storartad comeback i EU-valet i år.

Liberalerna har fått låga opinionssiffror i de mätningar som gjorts, framförallt när det gäller riksdagen.

– Det är bra för Liberalerna att partiledarbytet är inlett, det är absolut nödvändigt för att man ska ha en chans att överleva. Däremot är det ett parti som entusiastiskt har stått upp för Europatanken, det vinner de på när det gäller EU-valet.

Moderaterna byter ut sina tre nuvarande Europaparlamentariker mot nya namn.

– Svårt på förhand att veta hur de nya kandidaterna tas emot av väljarna. Vi är i regel inte jättepersonbundna när vi röstar, det är fortfarande partiets idéer vi reagerar på, säger Simon Matti.

TEST: Vilka partier sympatiserar du med?