Kommunen nobbar slutförvaret

Kommunen sade ja till kärnkraftverk – men säger nu nej till slutförvaringen av kärnbränsle i kommunen. I stället hänvisar Pyhäjoki kommun till ett redan befintligt slutförvar.

Under jord. Anläggningen där avfallet ska förvaras kommer att finnas dels djupt under jord men även ovan jord. På markytan kommer lokaler för bland annat service, ventilation och forskning att finnas, medan själva avfallet förvaras i slutna kapslar djupt nere i marken.

Under jord. Anläggningen där avfallet ska förvaras kommer att finnas dels djupt under jord men även ovan jord. På markytan kommer lokaler för bland annat service, ventilation och forskning att finnas, medan själva avfallet förvaras i slutna kapslar djupt nere i marken.

Foto: Posiva Oy

pyhäjoki2016-10-21 18:00

Fennovoima tänker starta ett kärnkraftverk i finska Pyhäjoki, i höjd med Skellefteå.

Nu undersöker företaget även om man kan bygga en slutförvaringsplats för kärnavfall i Pyhäjoki. Det andra alternativet man undersöker är att använda befintliga slutförvaringsplatsen i Euraåminne.

Pyhäjokis kommundirektör, Matti Soronen, gick tidigt ut med att kommunen inte vill ha en slutförvaringsplats.

– Jag är inte så särskilt ivrig över det här projektet. Det finns ju redan en godkänd slutförvaringsplats i Finland, alltså i Euraåminne. Finland är ett så litet land att det inte lönar sig att inleda sådana här projekt på alltför många ställen, har Soronen sagt till Yle.

Nu har kommunstyrelsen i Pyhäjoki också sagt sitt. I ett utlåtande till arbets- och näringsministeriet har man sagt nej till ett slutförvar i kommunen. Liksom i Sverige har kommunen veto i en sådan här fråga och kan inte bli påtvingad ett slutförvar för kärnbränsle.

Precis som kommundirektören hänvisar kommunstyrelsen till den redan befintliga anläggningen i Euraåminne.

Platsen där kärnkraftverket ska byggas ligger cirka 18 kilometer norr om det område, Sydänneva, som är ett av de två områden som undersöks för slutförvaret.

Enligt Fennovoimas utredning ska en eventuell olycka vid en transport av kärnavfallet inte medföra stora risker. I värsta tänkbara fall är det transportpersonalen som drabbas. Och själva slutförvaret måste vara säkert.

– Kravbilden är att det ska vara helt säkert för framtida generationer och det är upp till industrin att bevisa, har Johan Anderberg, chef på ­Strålsäkerhetsmyndighetens avdelning för radioaktiva ämnen, tidigare sagt till Kuriren.

Den här frågan är långt ifrån avgjord. Valet av ort för slutförvaring blir aktuellt först på 2040-talet. Slutförvaringen inleds tidigast på 2090-talet.

Fakta

Kärnkraftverket beräknas ge upphov till cirka 1 200-1 800 uranton använt kärnbränsle, vilket motsvarar 700-900 slutförvaringskapslar.

Det använda kärnbränslet från kärnkraftverket på Hanhikiviudden måste transporteras till inkapslingsanläggningen i särskilda behållare. Enligt en utredning som Fennovoima låtit utföra kan inga stora mängder radioaktivitet spridas ut till omgivningen, om en olycka skulle ske under transporten. I värsta tänkbara fall är det transportpersonalen och personer i olycksplatsens närhet som kan bli utsatta för förhöjda nivåer av radioaktiv strålning, enligt Fennovoimas utredning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!