De vill uppgradera Råneåmodellen

Krafterna kring Råneås flyktingar får ofta beröm som det goda integrationsexemplet i landet. Men de är inte nöjda, de vill mera. På måndagen inbjöd man politiker, föreningsliv, asylsökande och nysvenskar till en diskussion.

Ständig oro. De indonesiska makarna Shely Moningka och maken Deni Mailahu  har bott i Råneå sedan 2008. De väntar på slutgiltigt besked om uppehållstilstånd. Dottern Dela nio år är försvenskad( ej på bild) och lever varje dag i ständig oro. På bild även sonen Jeremiah Gilbert.

Ständig oro. De indonesiska makarna Shely Moningka och maken Deni Mailahu har bott i Råneå sedan 2008. De väntar på slutgiltigt besked om uppehållstilstånd. Dottern Dela nio år är försvenskad( ej på bild) och lever varje dag i ständig oro. På bild även sonen Jeremiah Gilbert.

Foto: Petra Isaksson

Råneå2014-06-02 16:54

Grunden för att ordna dialogdagen är en allmän kritik mot att asylärenden drar ut så långt i tid att familjerna och särskilt barnen kommer i kläm.

– De hinner bli svenskar, de känner sig som svenskar, säger Bodil Andersson från Svenska kyrkan och även personligen ideellt involverad i arbetet kring byns flyktingar.

Exempel finns på flera familjer där barnen hunnit rota sig mycket djupt i samhället. Men rädslan för att det ska komma ett avvisningsbeslut blir en ständig plåga i tillvaron. Den indonesiska familjen Deni Mailahu och Shely Moningka och deras tre barn har bott i Råneå sedan 2008. För den nioåriga dottern Dela är varje dag en oro.

– Hon vaktar posten och väntar på att det ska komma brev från Migrationsverket, berättar mamman.

Dylika berättelser var något som arrangörerna, Svenska kyrkan, Råneå församling, Medborgarkontoret, Luleå kommun, asylsökande och medmänniskor, tog upp med de politiska partierna.

En av dessa var Fredrik Lund Sammeli, integrationspolitisk talesman både lokalt och centralt i Socialdemokraterna.

– Vi anser att Migrationsverket måste bli tydligare och mera närvarande i det lokala arbetet och målet är ju att korta tiden till man ger besked, säger Sammeli.

Kim Holmqvist, ideell i verksamhetskommittén i byn hade en viktig punkt på sin önskelista

– Vi skulle behöva en samordnande kraft som organiserar arbetet kring våra flyktingar, säger Holmqvist och drömmer om att kunna ta saker i rätt ordning.

– Tänk om vi skulle ha möjlighet att intervjua alla flyktingar när de anländer. Fråga vad de arbetat med, vem dom är.

Det skulle göra att man bättre kunde matcha människor till praktikplatser vilket i sin tur snabbar på integrationen=flyktingarna känner sig inkluderade och mår bättre.

Råneåmodellen där flyktingarna från dag ett får ideell undervisning i svenska i byn får högsta betyg av de asylsökande /nysvenskar Kuriren träffar.

Hasti Ghafnori kom från Iran för två år sedan tillsammans med sin man:

– När jag sen började på SFI i Luleå hade jag redan lärt mig svenska och i dag arbetar jag på ett äldreboende. Jag hade läst statsvetenskap i Iran och ska studera vidare säger hon.

Under dagen medverkade också lagman Victoria Bäckström som berättade om landets fjärde Migrationsdomstol som inrättats i Luleå.

Fakta Råneåmodellen

Det var år 2000 som Råneå blev mottagningsort för flyktingar.

Det finns i dag 150 flyktingsplatser i byn och i dag är hela 37 olika nationaliteter representerade på orten, både flyktingar och nysvenskar.

I byn är i dag många engagerade kring flyktingarna, föreningar, skola, kyrka, bybor i gemen.

Flyktingarna ses allmänt som berikande för bygden på olika sätt. Inte minst kulturellt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om