Ingen vet, men fyra forskare på Luleå tekniska universitet ger åtminstone fem funderingar på norrbottningarnas framtid.
Det är Patrik Söderholm, Daniel Örtkvist, Håkan Ylinenpää och Thomas Ejdemo som tillsammans gjort en analys av länets utvecklingsförutsättningar. Länsstyrelsen är beställare och alla fyra herrarna är knutna till Luleå tekniska universitet.
– År 2050 kan tyckas vara väldigt långt bort, säger Håkan Ylinenpää.
– Men dit är det 34 år. 34 år bakåt i tiden, det är inte så långt.
Uppdraget från länsstyrelsen var att se längre än den regionala utvecklingsstrategin, RUS. EU:s framtidsstrategi löper fram till 2020, men beslutsfattarna har behov av ett diskussionsunderlag som tar upp ett längre tidsperspektiv. Ett beslut om att rent praktiskt sätta spaden i jorden för Norrbottniabanan upp till Luleå och eventuellt ännu längre, kräver t ex det.
De fyra LTU-forskarna skissar på fem olika scenarion för länet i framtiden. Ett är att länet fortsättet att stå till tjänst som råvaruleverantör, ett är att länet fortsätter jämföra sig med andra län och investerar och satsar för att nå ett riksgenomsnitt, ett mellanmjölkens land.
Men forskarna pekar också på de nya förutsättningar som kan uppstå i ett förändrat klimat, där det talas om Östersjön som "det nya medelhavet" och där norra Europa blir attraktivare att bo och verka i. Ytterligare ett scenario är ett där kunskap, skapande och kommunikation är drivkrafter i länet och det tredje ett scenario där ytterligare specialisering inom saker som norrbottningarna redan kan, järnmalm eller rymdteknik till exempel, ger oss vårt dagliga bröd 2050.
Det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att länet ska utvecklas enligt alla scenerier; större befolkning är en och bättre kommunikationer en annan.
– Det kommer att bli nödvändigt att importera arbetskraft, siar Håkan Ylinenpää.
– Det tror jag i sig är väldigt positivt. Vi måste exempelvis ta tillvara flyktingströmmarna, de syrier som kommit nu senast är inga analfabeter.
– Jag vet att många finländska ekonomer "gärna" ser en ny våg av utflyttning från Finland till Sverige på grund ava en ansträngd finsk arbetsmarknad.
Han tror också på att den nödvändiga arbetskraften i ett framtida Norrbotten kan komma från Ryssland eller Baltikum.
Under sitt arbete med att analysera utvecklingsförutsättningarna i Norrbotten, har LTU-forskarna också granskat bilden av det närande eller tärande Norrbotten.
– I dag finns en regional stolthet. Vi vet att vi är en närande region som bidrar till landets ekonomi. Möjligen behöver vi bli duktigare på att tala om detta för andra, säger Håkan Ylinenpää.
Själv tror han att Norrbotten 2050 fortfarande är en region med basindustrier, men att länsborna då också specialiserar sig, specialiserar sig smart.
– När Northlands gruva i Kaunisvaara var igång, var den Pajalas största turistattraktion. Till exempel-