<STRONG>BODEN 1921</STRONG><BR>Elin Pikkuniemi var en lång, slank folkskollärarinna från Haparanda som var Sveriges första skiddrottning. Under åren 1918-1922 tog hon inte mindre än fem raka SM-titlar på 10 km som var den tidens enda damdistans.<BR>En av guldmedaljerna tog hon vid Bodens första SM-arrangemang 1921 före Agnes Lindberg. Det berättas i Vidar Martinells bok ?Svenska skidlegender? att Elin var en glad och charmig tjej som aldrig ropade ?ur spår? åt sina medtävlare, utan istället körde vid sidan om och alltid hade några uppmuntrande ord över till konkurrenterna.<BR>Pikkuniemi tränade heller aldrig på modernt vis, men gillade långa förflyttningar och fick på det sättet en oerhörd kondition. På vinterkvällarna brukade hon exempelvis åka den 35 km långa vägen till Seskarö för att hälsa på sin syster och sedan efter två timmas samvaro skida hem igen.<BR>En av svensk skidsports stora namn fick också kliva högst upp på prispallen vid detta första mästerskap i Boden. Det var Per-Erik ?Särna? Hedlund som vann femmilen.<BR><BR><STRONG>LULEÅ 1926 </STRONG><BR>?Jakten på Uttern? är en klassisk rysare från mästerskapet 1926. Undertecknad fick historien berättad av mästaren själv, John Wikström, Luleå SK, vid ett besök hemma hos honom på Övägen 7 i Gammelstad, där numera bortgångne John Wikström bodde i samband med Luleås SM 1984.<BR>Det var en ivrig John Wikström som snabbt kom in på duellen med ?Uttern?. Så här var det: Den tidens störste Sven ?Uttern? Utterström var storfavorit till SM-guldet på tremilen, med klassiska skidnamn som Särna-Hedlund, John Lindgren, Husum-Jonsson och John Wikström som främsta utmanare. Den senare och hela Luleå SK-gänget var segersugna och hade legat på träningsläger före och laddat. De hade också ?kokat ihop? en smorning som de trodde stenhårt på den här dagen. Men loppet började tråkigt för John Wikström.<BR>&nbsp;? Jag fastnade med staven i en gärsgård på Hertsölandet efter en knapp mils åkning, slet av läderremmen och fick vända tillbaka för att hämta staven som satt fast i hagen. Jag förlorade nog uppemot halvminuten på den malören. Men folk hejade på mig och jag tappade inte sugen utan körde på. Som mest ledde ?Uttern? med 35 sekunder, men vid vändningen i Bensbyn hade jag knappat in rejält och ?Uttern? ledde bara med tio sekunder. Sista backen, Pikberget vid Lulsundet var plågsam i vårföret, men jag kom in på upploppet med 200 meter kvar tre sekunder efter ?Uttern?. Jag var en hejare på att staka och tog honom i spurten, det var härligt, berättade Wikström för Norrbottens-Kuriren.<BR>1.12.12 blev tiden för John Wikström, 1.12.12,5 för ?Uttern? och det var fantastiskt på den tiden när det var manuella klockor och inga tiondelar som gällde. Det blev också bråk efter målgången, men berömda sportjournalister som Sven Lindhagen och Glokar Well hade själva klockat åkarna och vidimerade att segern var korrekt. John var en stor mästare, som jobbat hårt i skogen och dragit muskelstärkare varje dag. Det gjorde honom till en stakåkare utan överman. När han i slutet på karriären flyttade till Fyris och Thor i Uppsala blev han inte utan anledning kallad ?Björnen från Norrland?.<BR><BR><STRONG>BODEN 1933 </STRONG><BR>Hemmasonen var mästerlig. Sven ?Uttern? Utterström, Boden BK vann tremilen i stor stil före Hjalmar Bergström och tog även silver på 15. Bodens BK vann också laget både på tremilen och 15 km.<BR>?Uttern? från Vibbyn utanför Boden var Sveriges på sin tid mest kände skidlöpare. Han var på topp ända från Bodens första SM 1921 till 1935, och under SM-tävlingarna i Pagla 1933 var han en given publikfavorit. ?Uttern?, som tog OS-guld 1932 (18 km) och VM-guld 1930 ( 50 km), var en begåvning på många sätt och införde nya träningsmetoder och experimenterade mycket med sin vallning och skidutrustning.<BR>En annan stark profili Boden-SM 1933 var skogarnas son Lars-Theodor Jonsson, Wäija Dynäs, som vann 15 km individuellt före ?Uttern?. Jonsson hade samiskt blod i sin ådror och det var han som på ålderns höst bodde i armod och levde ett bohemiskt liv i en koja i skogen. En historia som nådde de svenska vardagsrummen i en berömd TV-dokumentär på 80-talet. Det går också massor med historier om levnadskonstnären. En av dem är när han blev intervjuad efter första SM-segern i Boden 1933:<BR>&nbsp;? För att bli mentalt stark i skidspåret brukar jag sjunga och viska för mig själv: Här kommer segraren, här kommer segraren ...?<BR>John Lindgren Lycksele femmilen före brorsan Ivan. ?Lindgrens-bröderna? som senare gjorde sig berömda som vallafabrikanter.<BR>Elsa Jonzon, Delsbo vann damernas millopp.<BR><BR><STRONG>LULEÅ 1936</STRONG><BR>Mästerskapens store lille man (162 cm) var olympiamästaren på 18 km från tyska Garmisch-Partenkirschen samma år, Erik ?Kiruna-Lasse? Larsson, som gjorde ett otroligt lopp när han vann 15 kilometersloppet vid SM i Luleå senare denna säsong då han vann tolv av nitton tävlingar.<BR>Det handlade om en formidabel utklassning av det övriga fältet runt <BR>Måttsundsknabbarna.?Kiruna-Lasse? rusade som en stenget i backarna och vann med flera minuters marginal, trots att han startade loppet med feber i kroppen..!<BR>Skidfantomen från Kiruna var tystlåten och tillbakadragen, och en märklig man som gjorde det overkliga. Det slog också ner som en bomb när världsstjärnan två år senare, blott 25 år gammal, plötsligt slutade. Han hade då blivit omvänd och religiös.<BR>&nbsp;? En troende kan inte tävlingsidrotta, konstaterade ?Kiruna-Lasse? när undertecknad i samband med en ceremoni träffade honom på ålders höst i lägenheten i Kiruna. Han gick bort 1982, fem veckor före sin 70-årsdag.<BR>Ett annat norrbottniskt glädjeämne vid SM:et i Luleå var när Jokkmokk med John Berger, Sigurd Nilsson och esset Torsten Gustafsson i laget sensationellt vann herrstafetten som för andra året fanns på SM-programmet.<BR><BR><STRONG>BODEN 1944<BR></STRONG>Mästerskapet där skidkungen Nils ?Mora-Nisse? Karlsson var kungen med stort K. Mesta SM-vinnaren genom tiderna (17 guld individuellt, 20 i lag och två i stafett) tog storslam i Pagla-terrängen. Han var i sitt livs form det året och körde 19 tävlingar. Av dessa var 14 segrar, fyra andraplatser och en tredjeplats. I SM:et var han 1,20 före tvåan på 15 km, 3,13 före tvåan på 30 km och hela 7,06 före tvåan Gunnar Karlsson, Umeå på femmilen.<BR>En mångfaldig SM-vinnare vann också damloppet. Det var Margit Åsberg-Albrechtsson, Friska Viljor som vann före Gudrun Sjölén.<BR>Norrbotten hade vid detta mästerskap blygsamma framgångar.<BR><BR><STRONG>LULEÅ 1963</STRONG><BR>Redan SM-upptakten blev historisk, när Umeås Assar Rönnlund och Ragnar ?Föllinge? Persson delade segern på tremilen.<BR>Dessa båda herrar delade också på SM-kungakronan med två segrar vardera i mästerskapen.<BR>Rappe teknikern ?Föllinge? vann 15 km, medan Assar Rönnlund elegant diagonalade hem femmilen.<BR>En stor sensation var att favorittippade Sixten Jernberg inte fick något SM-guld med sig det året, utan fick nöja sig med brons på femmilen. Inledande tremilen avstod han för övrigt i den rådande februarikylan.<BR>Mästerskapens drottning var Toini Gustafsson, Likenäs som tog guldet både på 5 och 10 km, medan stafettguldet gick till Edsbyn.<BR>Toini och Assar som sedan länge är gifta med varandra.<BR><BR><STRONG>LULEÅ 1984</STRONG><BR>Gunde Svan kom, sågs och segrade.<BR>Skidkungen som tidigare på säsongen vunnit två OS-guld i Sarajevo (15 km och stafett) samt kört hem världscupen sopade rent i de soldränkta SM-spåren sista marsveckan i Måttsund, och tog SM-trippeln.<BR>Lika imponerande som när han två år tidigare fick sitt genombrott vid junior-SM i samma terräng.<BR>&nbsp;? Min inledning på tremilen i Måttsund är den snabbaste jag gjort i mitt liv, och jag var mera tänd inför det här loppet än inför mina OS-starter, konstaterade Svan-en efter att ha flugit fram utför och uppför backarna.<BR>Thomas ?Säcken? Wassberg som tog femmilsguldet från Gunde vid OS i Sarajevo matchade honom bra också i Måttsund, men Svan fick rev