Andreas Fransson var i Chile för att spela in en film på berget San Lorenzo. Fransson och kanadensaren JP Auclair skulle klättra uppför berget och sedan åka skidor ned. De två andra skulle filma och fotografera. Efter ungefär sju timmars klättring ser de båda fotograferna ett stort snöras längs med bergssidan där Andreas Fransson befann sig. Två personer sågs följa med i lavinen. De efterforskningar som gjorts sedan olyckan har inte lett till att han hittats och inga andra uppgifter tyder på att han är vid liv.
Andreas Fransson var uppvuxen på Porsön och Björkskatan i Luleå men var bosatt i franska skidorten Chamonix vid tiden för olyckan. Han livnärde sig på sin extremskidåkning och var även klättrare. 2010 var han med om en annan lavinolycka som orsakade stora skador. Fransson bröt nacken och ryggen men blev återställd. Kuriren intervjuade Andreas Fransson dryga halvåret efter olyckan och frågade honom om han inte var rädd för att omkomma, något som hade hänt andra inom extremskidåkningen.
– Jag tänker inte så. Rädsla är att gå från säkerhet till osäkerhet. Jag läser berg och risker. Även om jag vill testa gränser så har jag känt att det räcker. Jag har vänt om och avbrutit åkningar och klättringar många gånger. Det tar många år att lära sig var faror kan lura. Men ibland, som i min senaste olycka, kan man inte förutse objektiva risker. Det handlar till exempel om en lavin som utlöses eller stenar som faller ned, sade Andreas Fransson.2011 blev han utsedd till Årets manlige äventyrare i Sverige.
Andreas Fransson var 31 år gammal när lavinen i Chile tog hans liv.