Lärarlönelyftet splittrar lärarkåren – skapar A- och B-lag

Regeringens lärarlönelyft skulle motivera lärare genom en rejäl löneökning. Men den har istället splittrat lärarkåren, säger rektorn Ida Nordlund.

Stenhård gräns. Kriterierna för vem som skulle få och vem som inte skulle få en löneökning var luddiga, tycker Ida Nordlund och Alf Juhlin. Men skillnaden mellan personalen i arbetslaget blir knivskarp när en person plötsligt får flera tusen kronor mer i lön än den andra. Men regeringens beslut tillät inte något annat än att en tredjedel av lärarna premieras. Och det skapar oro och missämja mellan lärarna.

Stenhård gräns. Kriterierna för vem som skulle få och vem som inte skulle få en löneökning var luddiga, tycker Ida Nordlund och Alf Juhlin. Men skillnaden mellan personalen i arbetslaget blir knivskarp när en person plötsligt får flera tusen kronor mer i lön än den andra. Men regeringens beslut tillät inte något annat än att en tredjedel av lärarna premieras. Och det skapar oro och missämja mellan lärarna.

Foto: Petra Älvstrand

Skola2016-10-25 05:00

Förra veckan lämnade Ida Nordlund och hennes rektorskollegor beskedet till sina medarbetare. Några av dem fick ett lönepåslag på 2 500 kronor och några fick inte något alls.

– Det var ju inte det roligaste jag någonsin gjort, kan jag säga. Det har varit ganska turbulent. Ingen som har suttit med och bestämt om det här tycker att det känns bra. Jag kan inte tänka mig att någon annan yrkeskategori får göra så. Det blir ju motsättningar bland lärare som bara dagen innan var på samma nivå, säger Ida Nordlund som är rektor i Luleå gymnasieby.

Ida Nordlund tycker att lönepåslaget skapar ett A– och ett B-lag inom arbetslagen på skolorna. De som inte får en löneökning känner att de inte uppskattas på arbetsplatsen och gör ett sämre jobb än de som nu får flera tusen kronor mer i lön.

– Det är det sjukaste jag har varit med om. I den vanliga löneöversynen kanske någon blir lite besviken, men inte så här. Det är ju en stor besvikelse bland dem som inte får en löneökning. Oavsett hur man resonerar kommer man inte ifrån besvikelsen. De känner att de inte är tillräckligt bra lärare, oavsett hur mycket jag som rektor visar uppskattning för deras jobb, säger hon.

Alf Juhlin arbetar som skyddsombud och han håller med om att besvikelsen är stor bland lärarna.

– Situationen är som den är. Och en del är missnöjda. Hade det här kommit i en normal löneförhandling så att alla hade fått en del så hade det kanske varit annorlunda. Kriterierna har varit så otydliga, och det har varit så mycket som har varit fel, säger han.

Ida Nordlund säger att hon har känt av en skillnad i stämningen på skolan sedan lärarna meddelades om löneförändringarna. Och hon har också haft uppföljande möten med en del lärare efter förändringen.

– Det har varit väldigt tyst. Ganska obehagligt faktiskt. En del saker ser man ju över lite längre tid, som att tilliten till kollegor eller rektorer kanske kan förändras. Men den där tystnaden visar att något är fel, säger hon.

Ida Nordlund säger att hon tror att personalen har förståelse för att besluten behövde fattas. Och att det inte var lätt att avgöra vem som skulle få mer pengar på kontot i slutet av månaden och vem som skulle bli utan. Men hon känner sig inte nöjd med situationen.

– Det var inget roligt jobb. Det kändes som att jag bara skickade ut dem med ett "bättre lycka nästa gång". Men jag kan ju inte garantera att de får 2 500 kronor mer vid nästa löneöversyn. Det är en av de sjukaste reformer som jag har varit med om. Folk känner sig totalt motivationslösa. Det är positivt att man satsar pengar på lärarna men metoden är fel.

Lärarlönelyftet

Medlen för Lärarlönelyftet är totalt cirka 3 miljarder kronor årligen, vilket räcker till löneökning för ungefär 60 000 lärare i Sverige. Den genomsnittliga löneökningen för alla lärare som ingår i satsningen hos en huvudman ska vara mellan 2 500 kr och 3 500 kr per månad, och ges utöver den ordinarie lönerevisionen. Minst 90 procent av bidraget ska användas till lärare, förskollärare och fritidspedagoger i förskoleklass, grundskola eller gymnasieskola. Maximalt 10 procent får användas till löneökning för personal i förskolan och fritidshemmet. Bidragsramen för Luleå kommun är drygt 20 miljoner kronor.

www.skolverket.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!