– Det bästa hade varit om staten gjorde upp i godo med samerna och erbjöd någon form av kompensation. Det har jag alltid tyckt. Samernas rättigheter är oerhört starka. Men frågan är politiskt kontroversiell och ingen regering har hittills vågat säga något bestämt, säger han.
Bertil Bengtsson är 91 år men fortfarande i högsta grad aktiv. Han skriver böcker, föreläser och deltar som expert i statliga utredningar.
1994 gästade han dåvarande högskolan i Luleå (nuvarande Luleå tekniska universitet) och talade under rubriken "Statens rätt och samernas rätt".
Året innan hade riksdagen beslutat att staten skulle förfoga över jakt- och fiskerättigheterna ovan odlingsgränsen men Bengtsson ansåg att rättsläget var högst oklart och att det var mycket möjligt att Europadomstolen skulle ställa sig på samernas sida vid en prövning.
Drygt 20 år senare blev tvisten verklighet när Girjas sameby stämde staten och fick rätt i Gällivare tingsrätt. Bertil Bengtsson har sedan lång tid till tillbaka ett stort intresse för samernas situation.
– Jag blev intresserad av samernas rättigheter när jag var referent vid ett stort mål, det så kallade "Skattefjällsmålet", i Högsta domstolen. Det målet förlorade samerna men HD gjorde ändå uttalanden om att samernas rätt var skyddad. I ett annat mål, "Nordmalingmålet", vann samerna en klar seger om rätten till vinterbete. Kanske var det den segern som uppmuntrade samerna att ta den här striden också.
Girjasmålet har han därför följt noga.
– Tingsrättens dom var bra skriven och motiverades i grundlagens egendomsskydd. Men det är kontroversiella frågor och det är mycket möjligt att hovrätten ser det på ett annat sätt. Principiellt är det mycket intressant och JK vill garanterat ha ett prejudikat. Därför kommer målet att gå till HD.
Bertil Bengtsson tror dock inte att en eventuell seger för Girjas i HD kan appliceras på alla samiska områden ovan odlingsgränsen.
– Rätten till jakt och fiske varierar. Som samerna har lagt upp målet beror det på hur mycket man jagat och fiskat i området. Det kan växla mycket och det är inte alls säkert att man bedömer det på samma vis på områden i Västerbotten och Jämtland. Girjas marker är utvalda eftersom samerna jagat och fiskat mycket där och har stark hävd.
Hur skulle en uppgörelse mellan staten och samerna kunna se ut?
– Den bygger på någon slags kompensation. Jag var själv med i en utredning om jakt och fiskerättigheter och försökte komma fram till en kompromiss mellan markägare och samer. Förslaget var en slags gemensam förvaltning. Juristerna som satt med tyckte det var bra, men markägarna och jakt- och fiskeorganisationer avstyrkte. Det var synd.
Är samernas rättigheter generellt sett underskattade?
– Det är ett krångligt och omstritt område. Men ja, av vissa. Dock inte av juristerna. Många av landets skickligaste jurister har påtalat att samernas rättigheter är mycket starka. I Sverige och Norge är juristerna mer positivt inställda än regeringarna. I Norge har samerna kommit längre men då har de också haft framstående jurister inblandade.
Hur tror du att Girjasmålet slutar?
– Jag vågar inte gissa. Det går att resonera och motivera på olika sätt.