Hur mycket får fritiden kosta?

Förutom medlemsavgifter tillkommer utgifter för utrustning, resor och -eventuella tilläggsförsäkringar. När Riksidrottsförbundet -genomförde en stor undersökning av hur mycket det kostar att bedriva olika idrotter för barn, fann man att ishockeyn var den i särklass dyraste sporten. Föräldrar som har barn som vill spela ishockey får räkna med att betala i snitt 9.300 kronor om året. Betydligt billigare blir det för den som har ett barn som hellre vill hålla på med gymnastik. Här hamnar den genomsnittliga kostnaden på 1.885 kronor året.  ? Visst är det olyckligt att det skiljer så mycket mellan olika idrotter. Men tyvärr går det inte att komma ifrån att kostnaderna varierar. Vissa idrotter kräver ju dyra lokaler och omfattande utrustning medan andra klarar sig med betydligt enklare alternativ, säger -Karin Mattsson som är ordförande i Riksidrottsförbundet. Spara genom samåkning I studien som omfattade 1.502 -familjer med barn i åldern 7 till 15 år fann man att det inte alltid är avgifterna och utrustningen som är de tyngsta utgiftsposterna. Även kostnaderna för resor till och från träningar och matcher gräver djupa hål i familjernas plånböcker.  ? Vi fann att de totala kostnaderna inom respektive idrott inte skilde sig så mycket beroende på var i landet man bodde. Däremot var medlemsavgifterna generellt högre i storstäderna medan resorna stod för den större -delen av kostnaderna för de som bodde i glesbygden, säger Karin Mattsson. I glesbygden finns en möjlighet att minska resekostnaderna genom -samåkning.  ? Däremot är det svårare för föreningarna i storstäderna att påverka sina medlemsavgifter eftersom storleken på dessa beror på vilka avgifter man måste betala för bland annat lokal- och planhyror. Här är det istället upp till kommunernas politiker att avgöra om barnens idrottsutövande ska ses som en kostnad eller investering, säger -Karin Mattsson. Under de senaste åren har avgifterna som kommunerna tar ut av föreningarna för att utnyttja lokalerna, successivt höjts. Samtidigt har många kommuner minskat aktivitetsstöden vilket lett till att många föreningar tvingats höja sina avgifter för att få verksamheten att gå runt. Investering för framtiden Det finns även en ökad modemed-vetenhet inom idrotten vilket gör att barnen kräver allt bättre och dyrare utrustning som föräldrarna tvingas -betala. Många föreningar försöker motverka detta genom att arrangera speciella -bytesdagar där medlemmarna kan -köpa och sälja begagnad utrustning. Det ligger ju också i föreningarnas -intresse att hålla nere kostnaderna eftersom det finns en stor risk att man tappar medlemmar om det blir för dyrt. Men Karin Mattsson är inte direkt orolig inför framtiden trots att de -totala kostnaderna för barnens -idrottande är så pass höga. Även om kommunerna under 1990-talet drog in mycket av stöden finns tecken på att det börjat ske en omvärdering av -idrottandets betydelse. I en rapport som släpptes strax före sommaren konstaterar Riksidrottsförbundet att åtskilliga kommuner åter-igen satsar stort på idrotten i form av nya anläggningar och ökad tillgänglighet i de befintliga.  ? Det är glädjande att många lokalpolitiker börjat inse att varje krona som satsas på barnens idrott inte är en kostnad utan en lönsam investering på sikt. Men samtidigt hade vi önskat att det funnits en mer långsiktig strategi bland kommunerna.

Hur mycket får fritiden kosta?

Har du idrottsintresserade barn men ont om pengar? Försök att få dem att träna gymnastik istället för ishockey. Det skiljer ­nämligen 7.400 kronor om året i kostnad mellan de olika idrotterna, visar siffror från Riksidrottsförbundet.

Har du idrottsintresserade barn men ont om pengar? Försök att få dem att träna gymnastik istället för ishockey. Det skiljer nämligen 7.400 kronor om året i kostnad mellan de olika idrotterna, visar siffror från Riksidrottsförbundet.