Etiskt val gör skillnad

I västvärlden frossar vi i billiga kläder. Bakom de låga priserna döljer sig dock ofta en smutsig textilbransch.
Men konsumenterna kan driva utvecklingen åt rätt håll.

PÅVERKA. Textilproduktionen har länge ansetts som en av de smutsigaste branscherna. Påtryckningar börjar ge resultat. Flera större klädmärken har börjat engagera sig i frågorna. Hittills handlar det mesta om miljö och inte om löner och bra arbetsvillkor.

PÅVERKA. Textilproduktionen har länge ansetts som en av de smutsigaste branscherna. Påtryckningar börjar ge resultat. Flera större klädmärken har börjat engagera sig i frågorna. Hittills handlar det mesta om miljö och inte om löner och bra arbetsvillkor.

Foto: AP/Scanpix

Stockholm2011-02-17 06:00

Varje år köper vi mer än 24 kilo textilier per person och år, vilket är en ökning med nästan 15 kilo på ungefär lika många år. De mesta tillverkas i Kina, Bangladesh, Pakistan och Indien, eftersom det är billigt - lönerna är låga och arbetsmiljön är ofta under all kritik. Den som engagerar sig fackligt riskerar att bli sparkad och förmåner som semesterersättning, pensionsinbetalningar och sjukpenning finns knappast på kartan.

Grön kläder
Detsamma gäller miljöarbetet - även om det kanske finns miljölagar är det högst osäkert om de följs. Så fort ett land skärper sina regler, som i sin tur medför att kostnaderna ökar, flyttar företagen vidare till en billigare plats.

Den ideella organisationen Fair Trade Center och nätverket Rena Kläder har länge påtalat problemen inom klädindustrin. Och under de senaste åren har en viss förändring skett. Det märks inte minst i butikerna där det blivit mer vanligt med olika miljömärkningar på plaggen.

Maj-La Pizzelli har under lång tid arbetat i klädbranschen, bland annat som produktchef på Filippa K och Gul & Blå.

Nu driver hon konsultföretaget How. Enligt henne har uppmärksamheten kring miljöfrågorna haft effekt på produktionen.

- Men engagemanget ser väldigt olika ut. De större företagen, till exempel H&M, Lindex och Kappahl, är i de flesta fall mycket bättre än de små och tar större ansvar för miljön. De har också resurser att jobba med det och är kanske inte lika sårbara som de mindre företagen.

Uppmuntran
Varför lägger man sin produktion i just låglöneländer där man vet att miljölagar ofta inte följs?

- Det är kostnaden som styr. Konsumenten förväntar sig inte att kläderna ska vara dyrare. Samtidigt har företagens närvaro på sina håll inneburit att miljöarbetet utvecklats mycket i många länder.

Beskrivningen av läget stöds av Christopher Riddselius, pressansvarig på Fair Trade Center, som under flera år arbetat med att granska klädindustrin. Han menar att företagens närvaro gjort att fler fått jobb och att miljöarbetet tagit ett kliv framåt.

- Nu behövs mer fokus på facklig organisering och löner. Det är motsägelsefullt av företagen att både pressa priserna och samtidigt jobba mot en bättre produktion.

Vad kan man som konsument göra?

- Bojkotta inte olika märken, utan ställ frågor i butiken och uppmuntra företagen. Få dem att förstå att det finns en efterfrågan på kläder som är tillverkade på ett schyst sätt.

Tre tips för fler schysta kläder

1. Höj din röst

Fråga i butiken efter kläder
som är tillverkade under schysta förhållanden. Visa företagen att det finns en efterfrågan.

2. Ge ekonomiskt
stöd

Bli stödmedlem i någon av de
organisationer som arbetar med dessa frågor. Till exempel Fair Trade Center, Rena Kläder,
Svenska naturskyddsföreningen.

3. Kolla märkningar

Bra Miljöval, Svanen, Eco
Sustainable Textile, GOTS
och EU-blomman är de mest
etablerade miljömärkningarna.

Fairtrade/Rättvisemärkt, Coop America, Fair Wear Foundation betyder att man även tagit hänsyn till sociala rättigheter och i viss mån även löner.

Öko-Tex är en vanlig märkning som betyder att det varan inte innehåller skadliga ämnen.

Ekobomull eller Organic cotton betyder att bomullsfälten inte besprutats med bekämpningsmedel. "Certifierad" betyder en större garanti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om