Anledningen är ett ökat säkerhetsarbete överlag, delvis ur ett terrorperspektiv. Men beredskapen beräknas inte vara färdig förrän om tio år.
– Vi har börjat jobba tydligare med krisberedskapen överlag, dels ur ett terrorperspektiv men också för att ta ett samlat grepp kring säkerhetsfrågan, säger Victor Harju, pressekreterare hos inrikesministern på justitiedepartementet.
I mars släppte Svenska kraftnät en rapport framtagen i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Enligt rapporten ska beredskapsplaneringen vara färdig år 2025. Tidpunkten valdes för att det bedömdes vara tillräckligt la?ngt fram i tiden för att möjliggöra att insatserna hinns med, men även som tillräckligt nära för att relatera till nuläget.
Framöver kommer kraftverksdammarna att klassas efter hur stora konsekvenser ett dammbrott skulle få. Den nya klassningen kommer att vara mindre detaljerad än den tidigare.
Utredningen föreslår också att dammägaren ska betala en avgift för tillsynen av dammarna. I praktiken skulle detta innebära ökade resurser för hela beredskapsarbetet kring dammhaverier. I kärnkraftslänen har det funnits tillsynsavgifter länge, vilket har gjort att de kommit längre i sitt beredskapsarbete.
– Det är en liknande modell vi vill införa kring dammarna, nu vill vi lägga ett tydligare ansvar på dammägarna, säger Victor Harju.
– Jag tycker det är bra med ett nationellt grepp, säger Rikard Aspholm, handläggare på enheten för social hållbarhet och samhällsskydd vid länsstyrelsen i Norrbotten.