Informationschefen i fråga heter Björn Berg. Han var på besök i Pajala under onsdagen för att få träffa människor som inte kan prata i telefon från sina hem, dels för att ta med sig information till företaget, dels för att informera vad man kan göra från Telia – och vad som kan komma i framtiden.
Fick mötesdeltagarna några nya mirakelbesked som betyder att de alltid kan prata i telefon från sina byar? Nej. Men nu har åtminstone en dialog startat.
– Jag hoppas att det här kan leda till något. Nu kommer det ju ändå någon från högre leden i företaget, det är inte någon smånisse som kommer och lyssna på problemen. Han kan nog framföra kritiken på ett annat sätt, säger Kent Heikkinen.
Heikkinen bor själv i Pissiniemi och har i ungefär sju år haft problem med telefonin hemma, sedan kopparnätet havererade (och som nu är borta). Vill han nu prata i mobiltelefonen hemma får han gå till en speciell plats i köket och närmast trycka sig själv mot fönstret för att få någon täckning. Inte ens då är det säkert att det går att prata i telefonen.
– Alla i byn har samma problem. Sen skyller Telia på att det är fel på min telefon. Telias kundservice är ju ett skämt.
Kundservicen är han inte ensam om att klaga på under mötet med Telias Björn Berg. Roland Karlsson berättade om när masten i Tärendö låg nere i tre veckor utan att Telia gjorde något, bara för att åtgärda problemet dagen efter att kommunalrådet Harry Rantakyrö (S) hade vädrat kritik i radion.
Det här ska naturligtvis inte förekomma, säger Björn Berg, som tar åt sig av deltagarnas kritik. Han ska nu titta på enskilda fall och se vad det finns för möjligheter i de olika byarna som det talas om, utan att ge några löften.
Några direkta lösningar finns inte heller från Telias sida.
På en karta visar Berg hur stor del av Pajala kommun som täcks av 2G-nätet som gör att vi kan prata i telefon. Det är i stort sett hela kommunen, med små undantag. Ett undantag är Niklas Siivonens hemby Käymäjärvi. Med 4G-nätets utbredning kommer det inte bli bättre i Käymäjärvi, utan kommer ha sämre täckning än 2G-nätet.
– Är det kanske om 100 år vi kan prata i telefon i vår by, frågar han Berg.
Det folk kan göra, när kopparnätet försvinner, är att skaffa en router som gör att man kan prata i telefon hemifrån. Men bara om man är hemma.
Det finns dock ett hopp som Björn Berg pratar om. Att gå från 800 och 900 megahertz frekvens till 700. 700 megahertz frekvens skulle innebära att en mast klarar av att täcka större ytor. Det här skulle kunna vara en räddning för byar som nu hamnat utanför mobiltelefonins värld.
I början av december har Post- och telestyrelsen auktionering av 700 megahertz-bandet. Frågan är om det kommer till nytta för Niklas Siivonen i Käymäjärvi eller Kent Heikkinen i Pissiniemi. Telia befarar att regeringen tänker låta tekniken tillfalla alla blåljusmyndigheter och inte till telekombolag. Det kan vara ett hot för glesbygden, menar Björn Berg.
– Risken finns att det här sätter stopp för de här personerna. Lek med tanken att vi med dagens tillgängliga frekvenser inte kan bygga ut mobiltäckningen i de här byarna. Då skulle vi kunna lösa det genom att ha 700 megahertz. Men om det inte blir så, vem blir drabbade? Jo, personerna i de här byarna. Ska vi kunna fortsätta att investera och bygga i Sverige är 700 megahertz absolut ett krav.