Installationen av Donald Trump som USA:s president är knappt en vecka bort i tiden. Vilken utrikespolitik han kommer att driva är en av de stora frågorna i många regioner - inte minst i Baltikum.

Den tillträdande presidentens uttalanden under valkampanjen om att USA:s militära stöd till andra Natoländer beror på om medlemsländerna "uppfyllt sina åtaganden" gentemot USA och Nato har rört om i de tidigare Sovjetstaterna.

Lägg till det nomineringen av Rex Tillerson till utrikesminister, en person med klara band till Ryssland, och republikanska utspel som det här från Newt Gringrich: "Estland är en förort till S:t Petersburg".

Margus Tsahkna har bara varit försvarsminister i Estland sedan slutet av november. Frågor kring Trumps uttalanden är dock knappast nya för honom:

Alla väntar naturligtvis nu på vad han (Trump) ska göra när han väl tillträder som president och alla spekulerar, men vi är inte oroliga. Vi har levt upp till alla våra åtaganden, säger Tsahkna till TT när han tar emot på försvarsdepartementet i Tallinn.

Estland är ett av bara fem Natoländer som lever upp till alliansens krav att avsätta minst två procent av statsbudgeten till försvaret.

Militär upptrappning

Men det handlar inte bara om uttalanden från Trumps sida, utan även en militär upptrappning från rysk sida med bland annat annekteringen av Krimhalvön. Ryska stridsflygplan har under 2016 vid "fem-sex tillfällen" kränkt ett Natolands luftrum.

Den estländska befolkningen är välutbildad och ser vad som händer utanför landets gränser. Vi är inte oroade men väldigt pragmatiska och vet att historien kan upprepa sig. Vad vi är intresserade av är en normal relation med Ryssland där internationella lagar efterföljs, säger Tsahkna.

Han fortsätter:

Men situationen är som tidigare. Det har alltid funnits ett hot från en rysk sida. Vi tittar noga på vad Ryssland gör på andra sidan gränsen. Det här betyder dock att vi måste öka vår försvarskapacitet.

Estland har därför beslutat att utöka sin försvarsbudget från 2 procent 2015 och beräknat 2,07 procent under 2016, till 2,2 procent av BNP under 2017. I Sverige är motsvarande andel 1,05 procent.

Hemvärnet lockar

Ett par hundra meter från försvarsdepartementet finns Eesti Kaitseliits huvudkvarter. Organisationen är ett slags motsvarighet till det svenska hemvärnet och 2016 har varit ett intensivt år för både den och brigadgeneralen Meelis Kiili.

Förra året fick vi cirka 1 000 nya medlemmar. Annekteringen av Krim kom inte som någon överraskning för oss. Vi har länge misstänkt att något sådant skulle ske och många människor vill nu manifestera genom att ansluta sig till oss, säger Meelis Kiili.

Organisationen, som grundades redan 1918 men hade ett drygt 50 år långt uppehåll under den sovjetiska ockupationen, har nu 25 000 medlemmar. Meelis Kiili berättar hur alla yrkesgrupper finns representerade. En biologilärare kan exempelvis under en övning informera om vilka örter som går att äta eller använda inom läkevård om det skulle behövas.

Medlemmarna har egna vapen, bland annat svensktillverkade AK-4:or som förvaras i hemmet. Medlemmarna förväntas delta i övningar som oftast sker på helgerna.

Även om det säkerhetspolitiska läget är mörkt ser Meelis Kiili desto ljusare på organisationens framtid.

Jag tror vi kan ha kring 30 000 medlemmar och nå dit omkring år 2020. Med bara en 1,3 miljoner invånare finns det en gräns för hur många vi kan vara men vi har inte nått den ännu.