Det är snart sju månader sedan någon smyger sig på den sovande Esa Rano, trycker en pistol mot hans nacke och avlossar ett skott. Det är en ren avrättning.
När det är dags i säkerhetssalen i Umeå tingsrätt sätter sig 23-åringen till rätta tillsammans med advokat Leif Silbersky bakom pansarglaset.
Det är stjärnadvokaten som först får höra 23-åringens nya berättelse. Han kontaktar polisen och på den vägen är det.
Nu berättar 23-åringen om en kväll som börjar med fysiskt arbete tillsammans med Esa Rano i hans bostad och som avslutas som i den värsta av gangsterfilmer.
- Jag låg i soffan och surfade på läsplattan. Men jag slumrade till och vaknade av att det small, säger 23-åringen med låg, entonig stämma.
Under förhöret får han flera gånger hämta andan och han ger ett taget intryck.
Leif Silbersky leder honom genom den nya berättelsen och ställer givetvis den förväntade frågan:
Varför har du inte berättat det här tidigare?
- Jag var livrädd. Först och främst för att jag skulle bli misstänkt. Men också för att gärningsmannen skulle kunna läsa i tidningen att jag var på platsen och tro att jag sett något.
Varför ska vi tro på dig i dag?
- Jag vill inte sitta för något jag inte har gjort.
Du hörde någon men såg ingenting?
- Nej. Han har trägolv och det knarrade i parketten. Jag var väldigt rädd, det var bara tre meter till ytterdörren där jag låg.
23-åringen berättar att han ligger kvar bakom en bäddmadrass i säkert tio minuter efter skottet. Han hör steg i hallen och hur någon rotar i lådor. Sedan lämnar den påstådda gärningsmannen bostaden och en bil rivstartar på gården.
Med hjälp av lampan på sin mobiltelefon smyger 23-åringen sedan sakta ut i hallen och mot Esa Ranos sovrum. Han ropar på honom, utan att få svar. Det är kolmörkt i huset.
Väl inne i sovrummet söker han förklaringar med lampan i mobiltelefonen.
- Jag lyfter på täcket men råkade hålla inne knappen för länge och tog en bild.
Ett ögonblick senare inser han vad som har hänt när han ser bilden på offret i mobiltelefonen.
- Då backade jag två steg för att komma till dörrkarmen. Jag var så chockad. Jag gick fort ut ur huset och sprang i väg en bit på skaren, säger han.
Leif Silberskys sista fråga till sin klient är kort och koncis.
Ska vi tro på dig nu?
- Nu talar jag sanning.
Före 23-åringens berättelse har Leif Silbersky berättat hur han ska driva försvaret för sin klient.
Det kan inte uteslutas att det var ett självmord.
Teknisk bevisning binder en 24-årig man till mordvapnet.
Tingsrättens dom, som konstaterar att en annan gärningsman inte kan uteslutas.
Ingen teknisk eller medicinsk bevisning binder hans klient direkt eller indirekt till mordet.