Ett område som Sverige var först i världen att testa redan på 80-talet. Forskningsprojektet handlar om att studera granens embryoutveckling för att i slutändan få ut så många plantor som möjligt. En planta kommer från ett frö, eller rättare sagt, ett fröembryo. Ett fröembryo består av olika typer av celler som, när embryot gror, utvecklas till en planta bestående av olika organ med specifika arbetsområden.
Somatisk embryogenes är en vegetativ förökningsmetod, som även kan kallas kloning som används för att producera plantor.
– Jag kan stimulera cellerna i ett granfrö att bilda nya embryon, somatiska embryon, som alla har samma egenskaper som det ursprungliga granfröet.
I dagsläget fokuseras metoden på gran. Tallen har inte lika många problem med sin fröproduktion som granen har.
– Tallen blommar och ger kottar vart annat år, medan granen har en cykel på vart sjunde till tionde år.
I dag har Svenska Skogsplantor 110 egna fröplantager. I plantagerna finns plusträd, träd med särskilt goda egenskaper vad gäller tillväxt, kvalitet och vitalitet. Dessa korsar sig med varandra, och deras frön ger plantor med upp till 25 procent snabbare tillväxt än beståndsfrö.
För gran finns nio växtzoner och för tall 20 växtzoner.
För varje växtzon finns minst en fröplantage.
– Om vi anlägger en ny granfröplantage så kanske vi skördar de första fröna som blir plantor till kunderna om 15 år.
Fördelarna med kloningen är flera, inte minst att man kan hoppa över steget med fröplantager i sin nuvarande form, och producera plantor som blir tillgängliga för marknaden redan efter två år.
– Somatisk embryogenes blir inte lika känsliga mot riskerna för insektsangrepp och sjukdomar eller den oregelbundna granblomningen som förekommer i granfröplantagerna. De klonade fröplantorna kommer också att se exakt likadana ut som dagens fröplantor med vissa kvalitetsförbättringar. De kommer också att växa mycket fortare, säger Johanna Carlsson.