HÀr Àr Donald Trumps heta domarkandidater

Han har lovat att det ska gÄ fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump ska redan i slutet av veckan ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs eftertrÀdare i USA:s högsta domstol. Att det blir en konservativ jurist stÄr bortom allt tvivel. HÀr Àr tre heta namn.

Den federala domaren Amy Coney Barrett Àr en av dem som president Trump kan tÀnkas utse till ny domare i Högsta domstolen.

Den federala domaren Amy Coney Barrett Àr en av dem som president Trump kan tÀnkas utse till ny domare i Högsta domstolen.

Foto: Robert Franklin/AP/TT

Brott & Straff2020-09-22 05:55

Amy Coney Barrett, 48 Är, federal domare:

Hon Àr i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de "rÀtta" moralkonservativa vÀrderingarna. Amy Coney Barrett Àr sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor pÄ sitt gamla lÀrosÀte University of Notre Dame i Indiana.

Louisianafödda Coney Barrett, som beskrivits som en briljant jurist, har Àven arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare. Liksom sin tidigare chef Àr Coney Barrett en sÄ kallad originalist, det vill sÀga hon tycker att USA:s grundlag som ratificerades 1788 ska tolkas bokstavstroget.

Hon har sagt att livet börjar vid befruktelsen och hon anser att domare inte ska vara bundna av tidigare prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan fĂ„ bĂ€ring pĂ„ HD-beslutet "Roe mot Wade" frĂ„n 1973 som slĂ„r fast kvinnors rĂ€tt till abort – och som Ă€r en nagel i ögat pĂ„ mĂ„nga konservativa i USA.

President Trump uppges ha "sparat" Coney Barrett vid tidigare utnÀmningar, för att just hon ska bli den som ersÀtter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lÀr den i USA redan sÄ infekterade debatten om abort och kvinnors rÀttigheter ta ny fart.

Barbara Lagoa, 52 Är, federal domare:

Hon Àr uttalat konservativ, har kubanskt pÄbrÄ och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsÄgs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama). Med en juristutbildning frÄn ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som bÄde Äklagare och domare har Lagoa beskrivits som "essensen av en domare" av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.

Hennes bakgrund Àr inte oviktigt, sÄ hÀr sex veckor före presidentvalet. Florida Àr den viktigaste sÄ kallade vÄgmÀstardelstaten och opinionsmÀtningar visar att det Àr mycket jÀmnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden dÀr. Att utse en Floridabo till HD-domare skulle kunna ge Trump en skjuts i opinionen.

Om hon nomineras lĂ€r Lagoa fĂ„ frĂ„gor om varför hon inte hörsammade den begĂ€ran som demokrater i senatens justitieutskott i somras skickade till henne. I den ombads hon kliva Ă„t sidan och inte döma i ett fall om tidigare brottsdömdas rĂ€tt att rösta – eftersom hon har arbetat med det tidigare. Men Lagoa satt kvar och var en del av den majoritet som upprĂ€tthöll den Floridalag som krĂ€ver att brottsdömda mĂ„ste betala sina domstolsavgifter innan de Ă„terfĂ„r sin röstrĂ€tt.

Allison Jones Rushing, 38 Är, federal domare:

Sina unga Är till trots utsÄgs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjÀrde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).

Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har ocksÄ jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.

Jones Rushing Àr medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund. Den sistnÀmna har kritiserats för sin instÀllning till hbtq-personers rÀttigheter, noterar webbtidningen The Hill. Det lÀr Jones Rushing fÄ frÄgor om, om hon nomineras till posten som HD-domare.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt sÀte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrÀttades 1789 och Àr den dömande makt som ska balansera den verkstÀllande (presidentÀmbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar Àr i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillÀgg. Bland tillÀggen finns den sÄ kallade Bill of Rights (de tio första tillÀggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses pÄ livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig pÄ egen begÀran samt i teorin avsÀttas genom riksrÀtt. Domarna mÄste godkÀnnas av en majoritet av senatens medlemmar.

NÀr man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man frÀmst i synen pÄ grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhÄllanden fÄr spela in. En president har genom sina nomineringar dÀrmed chans att pÄverka om domstolen fÄr liberal eller konservativ tyngd.

KĂ€lla: Supremecourt.gov

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!