StĂžjberg gör succĂ© pĂ„ dansk landsbygd: "Ärlig"

Nya Danmarksdemokraterne kan avgöra kampen om statsministerposten – och dela ut nĂ„dastöten mot Dansk folkeparti. Den kontroversiella partiledaren Inger StĂžjberg har pĂ„ rekordkort tid fĂ„ngat upp landsbygdens kĂ€nsla av utanförskap.
–Man ska inte glömma bort de helt vanliga danskarnas vardag, sĂ€ger StĂžjberg.

Den lokala folketingskandidaten Susie Jessen och hembygdsföreningen visar runt Danmarksdemokraternes partiledare Inger StÞjberg (i mitten) under hennes besök i den lilla byn Algestrup pÄ södra SjÀlland.

Den lokala folketingskandidaten Susie Jessen och hembygdsföreningen visar runt Danmarksdemokraternes partiledare Inger StÞjberg (i mitten) under hennes besök i den lilla byn Algestrup pÄ södra SjÀlland.

Foto: Johan Nilsson/TT

Danmark2022-10-13 05:00

Det lilla samhĂ€llet Algestrup i KĂžge kommun pĂ„ SjĂ€lland har endast runt 800 invĂ„nare, men det Ă€r ingen slump att Inger StĂžjberg – partiledare för Danmarksdemokraterne – rullar in just hĂ€r med "Ingerbussen" under sin valturnĂ©.

För hĂ€r bor det ”vanliga danska mĂ€nniskor”, som enligt partiet drabbas nĂ€r politikerna i maktens boning Christiansborg i huvudstaden fattar sina beslut.

– I Köpenhamn handlar debatterna om nĂ„got helt annat Ă€n det som vanliga danskar kĂ€mpar med i sin vardag. VĂ€ldigt mĂ„nga kan inte betala sina vĂ€rme- eller elrĂ€kningar, men trots det handlar partiledardebatterna om hur mĂ„nga köttfria dagar en partiledare kan ha i veckan. Det Ă€r sĂ„ verklighetsfrĂ„nvĂ€nt, sĂ€ger Inger StĂžjberg till TT.

"Klassiskt exempel"

Den omstridda – och i vissa kretsar omĂ„ttligt populĂ€ra – politikern bildade Danmarksdemokraterne sĂ„ sent som i somras. Enligt opinionsmĂ€tningarna kommer partiet göra succĂ© vid folketingsvalet den 1 november. Prognoserna visar pĂ„ runt tio procent av rösterna, vilket skulle göra partiet till en maktfaktor i det borgerliga blocket.

– Nu Ă€r det skillnad pĂ„ opinionsmĂ€tningar och ett val, sĂ€ger StĂžjberg med ett leende.

Kort före hennes ankomst Ă€r ortens gator folktomma och endast barnens stoj pĂ„ skolan hörs. NĂ€r bussen vĂ€l rullar in har ett 40-tal personer tagit sig till parkeringen och StĂžjberg skakar hand med samtliga innan hon visas runt av hembygdsföreningen. Hon fĂ„r höra att de lokala planerna pĂ„ att bygga 200 nya bostĂ€der stoppas av den sĂ„ kallade fingerplanen frĂ„n 1940-talet – en detaljplan som sĂ€tter ramen för hur 34 kranskommuner till Köpenhamn fĂ„r utvecklas. Inom vissa omrĂ„den fĂ„r hus byggas, i andra omrĂ„den ska det vara plats för natur och friluftsliv.

– Det Ă€r ett klassiskt exempel pĂ„ att man ska komma ihĂ„g vad konsekvenserna blir nĂ€r man fattar ett stort beslut inne pĂ„ Christiansborg, sĂ€ger Inger StĂžjberg.

I samhĂ€llet bor Susie Jessen – en av partiets folketingskandidater – med sin familj.

– Vi hade en mataffĂ€r för mĂ„nga Ă„r sedan, men allt Ă€r stĂ€ngt nu. Men om man fĂ„r fler boende hĂ€r i byn kanske man kan öppna en affĂ€r igen, sĂ€ger Susie Jessen.

Handlar om metoo

Hon delar sin partiledares bild av verkligheten.

– HĂ€r handlar det mycket om att fĂ„ allt att hĂ€nga samman. Att vĂ„ra arbetsplatser blir kvar. Inne i Köpenhamn handlar det om metoo och andra saker.

Klyftan mellan land och stad blev pÄtaglig i folketingsvalen 2015 och 2019, men valforskarna kunde inte se att nÄgot parti vunnit röster pÄ det i nÄgon större utstrÀckning.

– Men Inger StĂžjberg har verkligen fĂ„ngat den hĂ€r vĂ€ljargruppen, som uppenbarligen fĂ„r det de vill med hennes retorik, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Det handlar dock inte enbart om Köpenhamn mot resten av landet.

– I exempelvis Viborg, Herning och Ikast har man en stadsidentitet, men om du kommer 20 minuter ut sĂ„ kĂ€nner folk det som att mĂ€nniskorna i staden ser ner pĂ„ dem. Och det handlar inte enbart om kĂ€nslor. Man kan ocksĂ„ se att posthuset och skolan har stĂ€ngt eller att det Ă€r lĂ„ngt till sjukhuset, sĂ€ger han.

Under sin tid som migrationsminister för Venstre (2015–2019) firade Inger StĂžjberg Ă„tstramningar i invandringspolitiken med tĂ„rta och i början av 2021 dömdes hon till fĂ€ngelse av riksrĂ€tten för att ha gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par Ă„t i de fall dĂ„ den ena parten var minderĂ„rig.

NÄdastöten för DF?

Kontroverser som pensionÀren Dan Ryberg inte bryr sig om. Tillsammans med sin fru Lene har han Äkt till Algestrup frÄn nÀrliggande Faxe för att trÀffa sin favoritpolitiker.

– Hon Ă€r inte rĂ€dd för att sĂ€ga vad hon tycker. Hon Ă€r Ă€rlig. Det Ă€r det jag gillar med henne, sĂ€ger han.

Sedan Dansk folkeparti (DF) bildades 1995 har det invandringskritiska partiet alltid fÄtt hans röst, men nu Àr det slut med det.

– Det Ă€r för mycket skandaler i Dansk folkeparti, sĂ€ger Dan Ryberg.

Vid valet 2015 blev DF nĂ€st störst i Danmark med drygt 21 procent av rösterna, men nu riskerar partiet att Ă„ka ur folketinget. Förutom vĂ€ljarflykten har partiet tappat tio av sina sexton folketingsledamöter – sju av dem har gĂ„tt över till Danmarksdemokraterne. En av dem Ă€r Peter Skaarup, mĂ„ngĂ„rig gruppledare i folketinget för partiet.

– Jag har bestĂ€mt mig för att inte kolla bakĂ„t utan bara titta framĂ„t, sĂ€ger han nĂ€r TT frĂ„gar om hans partibyte.

–  Jag har alltid gillat Inger StĂžjberg och jag tycker att hon gör det riktigt bra. Men det finns nĂ„gra utmaningar i Dansk folkeparti, det kan man lugnt sĂ€ga, sĂ€ger Skaarup.

I takt med att andra partier tagit över DF:s kÀrnfrÄgor som stram migrationspolitik och hÄrdare straff har vÀljarstödet sjunkit. Nu kan det bli Danmarksdemokraterne som delar ut nÄdastöten till partiet som lÀnge setts som en föregÄngare för Nordens högerpopulistiska rörelse.

Stram invandringspolitik

Över en tredjedel av det nya partiets röster vĂ€ntas komma frĂ„n tidigare DF-sympatisörer. Knappt lika mĂ„nga hĂ€mtas frĂ„n den blĂ„a blockkollegan Venstre, medan runt tvĂ„ procent av den totala vĂ€ljarkĂ„ren kommer frĂ„n det nuvarande regeringspartiet Socialdemokratiet.

– De tvĂ„ procenten kan göra att det blĂ„ blocket fĂ„r möjlighet att bilda regering – eftersom Inger StĂžjberg har möjlighet att flytta röster över mitten blir hon tung i vĂ„gskĂ„len som kan avgöra vem som blir statsminister, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen.

NÄgot utförligt politiskt program har Danmarksdemokraterne Ànnu inte presenterat, men den hÄrda invandringspolitiken hÄller den populÀra partiledaren fast vid.

– En stram invandringspolitik Ă€r ett av fundamenten i det hĂ€r partiet, sĂ€ger Inger StĂžjberg.

Fakta: Danmarksdemokraterne och Dansk folkeparti

Danmarksdemokraterne bildades i juni i Är av den tidigare Venstrepolitikern Inger StÞjberg. Enligt opinionsmÀtningar kan partiet fÄ runt tio procent av rösterna i folketingsvalet den 1 november.

Partiet har inte presenterat nÄgot utförligt politiskt program, men förutom fokus pÄ rÀttspolitik och en stram invandringspolitik vill man att EU:s makt begrÀnsas. Fördelningspolitiskt liknar man Socialdemokratiet.

StĂžjberg, som blev folketingsledamot för Venstre 2001, har genom Ă„ren omgĂ€rdats av kontroverser. I december förra Ă„ret kastades hon ut ur folketinget efter att ha blivit dömd till fĂ€ngelse i riksrĂ€tten pĂ„ grund av att hon under sin tid som migrationsminister för Venstre (2015–2019) hade gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par Ă„t, om den ena parten var minderĂ„rig (under 18 Ă„r). Straffet avtjĂ€nade hon i vĂ„ras genom att bĂ€ra en elektronisk fotboja.

StÞjberg har Àven varit jÀmstÀlldhetsminister, arbetsmarknadsminister och bostadsminister.

En stor del av det nybildade partiets spetskandidater i det stundande valet kommer frÄn det invandringskritiska partiet Dansk folkeparti (DF).

Totalt har tio av DF:s sexton nuvarande folketingsledamöter lĂ€mnat partiet – sju av dem gick i somras över till Danmarksdemokraterne. Bland de tunga namnen mĂ€rks exempelvis Peter Skaarup, tidigare partisekreterare för DF, SĂžren Espersen, tidigare presschef och ledamot för partiet sedan 2005, och Jens Henrik Thulesen Dahl, som Ă€r lillebror till Dansk folkepartis tidigare partiledare Kristian Thulesen Dahl (2012–2021).

Sedan succévalet 2015, dÀr DF blev Danmarks nÀst största parti med drygt 21 procent av rösterna, har partiet visat upp en rad svaga valresultat.

I januari i Är valdes Morten Messerschmidt som ny partiledare, men han har kritiserats hÄrt för sitt ledarskap.

Messerschmidt Àr ett kontroversiellt val frÀmst eftersom han sommaren 2021 dömdes till sex mÄnaders villkorligt fÀngelse för svindleri av EU-medel och förfalskning av dokument under sin tid som parlamentariker. Domen har dock rivits upp sedan domaren i fallet bedömts vara jÀvig. En ny rÀttegÄng i tingsrÀtten vÀntas efter Ärsskiftet.

I opinionen har Dansk folkepartis ras fortsatt under 2022. MÀtningar visar att partiet fÄr runt tvÄ procent av rösterna, vilket Àr spÀrren för att komma in i folketinget.


Fakta: Valet till folketinget

Den 1 november hÄller Danmark val till folketinget. Parlamentet har en kammare med 179 ledamöter, varav tvÄ representerar FÀröarna och tvÄ Grönland.

I Är kommer FÀröarna hÄlla sitt val den 31 oktober eftersom den 1 november Àr en allmÀn sorgedag för fÀringarna, dÄ man minns de som omkommit till sjöss.

Danmark har inga fasta valdagar utan det Ă€r sittande statsminister som utlyser val, men det mĂ„ste ske inom en fyraĂ„rsperiod frĂ„n det föregĂ„ende valet. I Ă„r utlyste statsminister Mette Frederiksen (S) valet den 5 oktober, vilket innebĂ€r att valrörelsen blir 27 dagar lĂ„ng.

SpÀrrgrÀnsen för att komma in i parlamentet Àr tvÄ procent av rösterna. Ledamöterna i folketinget huserar i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn.

Kommun- och regionval i Danmark sker i november var fjÀrde Är (senaste 2021) och endast en gÄng har det infallit samtidigt som folketingsvalet (2001).

KĂ€lla: folketinget.dk


Fakta: Den danska opinionen

SĂ„ hĂ€r fördelades de danska vĂ€ljarnas stöd i opinionsinstitutet Voxmeters mĂ€tning som publicerades den 10 oktober. Inom parentes Ă€r resultatet vid valet i juni 2019. SpĂ€rren för att fĂ„ mandat i folketinget ligger pĂ„ tvĂ„ procent av rösterna.

Röda blocket

Socialdemokratiet 27,1 procent (25,9).

Socialistisk folkeparti procent 8,7 (7,7)

Enhedslisten 6,7 procent (6,9)

Radikale venstre 5,0 procent (8,6)

Alternativet 2,0 procent (3,0)

Frie grĂžnne 0,6 procent (0,3)

BlÄa blocket

Venstre 13,9 procent (23,4)

Konservative folkeparti 9,8 procent (6,6)

Danmarksdemokraterne 9,0 procent (nytt parti)

Liberal Alliance 5,3 procent (2,3)

Nye borgerlige 4,9 procent (2,4)

Dansk folkeparti 2,3 procent (8,7)

Kristendemokraterne 0,6 procent (1,7)

Har inte valt blocksida:

Moderaterne 4,1 procent (nytt parti)

Om mĂ€tningen: 1 015 personer, 18 Ă„r eller Ă€ldre, intervjuades mellan 7 oktober och 9 oktober. Endast personer som svarat att de kommer att rösta i ett folketingsval har rĂ€knats med. Knappt 23 procent av de tillfrĂ„gade sade att de antingen tvivlade om sitt partival, uppgav att de inte skulle rösta, att de skulle rösta blankt eller att de inte var röstberĂ€ttigade.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!