Sommaren 2019 var Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen snarare Ursula vem-dÄ? med allmÀnheten. Eller till och med Ursula varför-hon? nÀr hon plötsligt i sista stund fördes fram som tÀnkbar ny ordförande i EU-kommissionen.
Hon sÄgs som en typisk kompromiss och nödlösning, utsedd för att inte medlemslÀndernas stats- och regeringschefer skulle hamna i skuggan av en alltför stark ordförande i kommissionen. PÄ hemmaplan i Tyskland ansÄgs hon till och med vara en av regeringens svagaste ministrar.
Men det var dÄ.
HalvvÀgs in i sin mandatperiod fÄr tyskan nu i stÀllet allt bÀttre och bÀttre betyg.
"Ursula von der Leyen fĂ„r saker gjorda â effektivt och lugnt. I turbulenta tider Ă€r det en nödvĂ€ndig egenskap. Ă terhĂ€mtningsplanen efter pandemin, EU:s gröna giv om klimatförĂ€ndringarna, de starka EU-sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina vittnar om det", konstaterar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i tidskriften Times listning över vĂ€rldens mest betydelsefulla ledare 2022.
Covid och Ukraina
Inte minst Àr det via pandemin och kriget i Ukraina som den 63-Äriga tyskan har stigit fram. NÀr EU-lÀnderna tidigt under coronakrisen stÀngde grÀnser mot varandra och började jaga vaccin pÄ egna vÀgar lyckades von der Leyen kliva in och fÄ alla att bestÀlla tillsammans. Kritiken var hÄrd i början, sÀrskilt nÀr Israel och Storbritannien kom igÄng snabbare med sina vaccinationer, men svalnade nÀr leveranserna vÀl började rulla ut.
Kommissionen fyllde dĂ€refter pĂ„ med att fĂ„ EU-lĂ€nderna att gĂ„ med pĂ„ ett historiskt stort stödpaket för att fĂ„ igĂ„ng ekonomin igen, via gemensamma lĂ„n â nĂ„got som lĂ€nge sĂ„gs som helt omöjligt.
Under Rysslands krig i Ukraina har sedan von der Leyen drivit igenom omgÄng efter omgÄng av ovÀntat tuffa sanktioner, kombinerat med skarpa ord mot Moskva och starkt stöd till Kiev.
ââEr strid Ă€r vĂ„r strid. Ukraina hör hemma i den europeiska familjen, sade hon pĂ„ plats hos president Volodymyr Zelenskyj i Kiev tidigt i april.
Samlar makt?
Allt Àr dock inte en dans pÄ rosor. Kommissionsbasen har fÄtt kritik för att hÄlla alltför hÄrt i viktiga frÄgor och inte involvera sina kollegor.
Journalister i Bryssel â sĂ€rskilt de franska â muttrar över hennes ovilja att stĂ€lla upp pĂ„ frĂ„gestunder och frĂ€mst vilja tala med tidningar och tv i Tyskland.
Kommissionens klimatförslag har anklagats för att vara för veka och sanktionerna mot Ryssland för svaga. MÀnniskorÀttsaktivister tycker att hon Àr för snÀll mot Ungerns allt mer auktoritÀra styre och antifederalister anser att hon vill samla för mycket makt till Bryssel.
à andra sidan mÄste von der Leyen ocksÄ anpassa sig till vad medlemslÀnderna tycker nÀr kommissionen lÀgger sina förslag. Skulle hon vara tuffare skulle hon sannolikt alltid fÄ vika sig för stats- och regeringschefernas ord.
Försvar och energi
MÄnga utmaningar ÄterstÄr samtidigt. NÀr EU-lÀndernas stats- och regeringschefer nu samlas till Ànnu ett toppmöte har von der Leyen med sig tvÄ helt fÀrska paket med olika förslag, om försvarssamarbetet och energin.
Om försvaret rĂ„der visserligen hyfsat stor samsyn, nĂ€r allt fler lĂ€nder redan bestĂ€mt sig för att satsa mer pĂ„ sin militĂ€r â och samtidigt förstĂ„r vikten av mer samordning kring inköp och utveckling. Oron över att EU ska klampa in pĂ„ Natos omrĂ„de har dessutom minskat, tack vare de nĂ€ra kontakterna mellan de tvĂ„ Brysselbaserade organisationerna.
PĂ„ energiomrĂ„det ser det tuffare ut. LĂ€nder i Sydeuropa som pressas av stigande priser pĂ„ gas vill ha pristak, som inte gillas i nord. En rad östlĂ€nder trycker pĂ„ för att fĂ„ bort den ryska oljan â vilket inte alls gillas av exempelvis Ungern. Och att delvis finansiera Ă„tgĂ€rderna genom att sĂ€lja fler utslĂ€ppsrĂ€tter Ă€n vad som egentligen var tĂ€nkt kommer att bli svĂ„rt att fĂ„ mer miljöinriktade medlemslĂ€nder att acceptera.
ââVi hĂ„ller ju pĂ„ att försöka göra en klimatomstĂ€llning. Att dĂ„ slĂ€ppa mer utslĂ€pp friare verkar helt fel vĂ€g att gĂ„, sĂ€ger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) inför toppmötet.