Macrons förmaning framfördes i ett klipp pÄ videoplattformen Tiktok i fredags, dagen före det att nÀra en kvarts miljon mÀnniskor gick ut pÄ gatorna i Paris och andra franska stÀder för att demonstrera mot de covidpass som frÄn och med mÄndagen krÀvs för att bland annat Àta pÄ restaurang eller boka en lÄngvÀga tÄgresa.
ââVĂ„r frihet Ă€r inte vĂ€rd nĂ„got om vi smittar vĂ„ra vĂ€nner, grannar eller mor- och farförĂ€ldrar. Att vara fri Ă€r att vara ansvarstagande, sĂ€ger presidenten i klippet, enligt nyhetsbyrĂ„n AFP.
MÄnga skeptiska
Sedan planerna pÄ att utvidga passens anvÀndningsomrÄde blev kÀnda har flera miljoner bokat tid för en första dos. Men mÄnga fransmÀn Àr skeptiska, och ser de nya kraven som ett uttryck för maktfullkomlighet, eller rent av diktaturstrÀvanden.
Antivaccinationsrörelsen Àr starkare i Frankrike Àn pÄ mÄnga andra hÄll i Europa. Protesterna har dock fler bottnar Àn sÄ, enligt Carina Gunnarson, forskare vid Institutet för framtidsstudier.
ââFrankrike Ă€r en vĂ€ldigt starkt centraliserad stat dĂ€r bĂ„de presidenten och regeringen har stora befogenheter. Man har vĂ€ldigt starka kraftmedel att ta till, vilket beror pĂ„ att man vill undvika att hamna i en situation dĂ€r parlamentet inte kan fatta beslut, sĂ€ger hon.
ââSamtidigt finns en rĂ€dsla för att fĂ„ ett auktoritĂ€rt styre, och en stark motrörelse med krav pĂ„ lokal demokrati och ökat medborgarinflytande. De hĂ€r tvĂ„ strömningarna finns parallellt.
Reaktion mot centralmakten
Protesterna handlar inte bara om sakfrÄgan, utan kan Àven ses som en reaktion mot den starka centralmakten, enligt Gunnarson, som ocksÄ pÄpekar att det Àr en "fransk tradition" att demonstrera.
ââDet Ă€r sĂ„ politiken bedrivs, konstaterar hon.
I en intervju med veckotidningen Paris Match beskriver Macron demonstranterna som "nÄgra tiotusental medborgare som har tappat koncepterna sÄ till den milda grad att de sÀger sig leva i en diktatur".
HĂ„rda ord mindre Ă€n ett Ă„r före ett val â men presidentens popularitet har legat relativt stabilt det senaste Ă„ret, och han har mer stöd Ă€n vad föregĂ„ngarna François Hollande och Nicolas Sarkozy hade vid motsvarande tidpunkt, enligt Ifop. DĂ€rför kanske Macron har rĂ„d med brösttoner.
Valet "öppen frÄga"
Men mycket hinner hÀnda pÄ Ätta mÄnader, och regionalvalen tidigare i Är visade att ingen av de tvÄ traditionella dominanterna i fransk politik, Republikanerna till höger och Socialistpartiet till vÀnster, kan rÀknas ut inför presidentvalet i vÄr.
ââDet Ă€r en vĂ€ldigt öppen frĂ„ga hur det kommer att gĂ„, sĂ€ger Gunnarson.