MĂ„nga likheter – stĂ„r Moldavien pĂ„ tur?

Ryska soldater i en ryskstödd utbrytarrepublik, i ett land som sitter i storpolitisk klĂ€m mellan öst och vĂ€st. Moldavien sitter i en liknande sits som grannlandet Ukraina – och bedöms mycket vĂ€l kunna stĂ„ nĂ€st pĂ„ tur om kriget gĂ„r Rysslands vĂ€g.

TvÄ kvinnor passerar en anslagstavla prydd av den första kosmonauten Jurij Gagarin, i Transnistriens största stad Tiraspol. Bilden Àr tagen i november 2021. Arkivbild.

TvÄ kvinnor passerar en anslagstavla prydd av den första kosmonauten Jurij Gagarin, i Transnistriens största stad Tiraspol. Bilden Àr tagen i november 2021. Arkivbild.

Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Moldavien2022-03-10 05:00

NÀr Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko framtrÀdde i tv förra veckan förevisade han en karta över Ukraina med omgivning dÀr röda pilar illustrerade Rysslands invasionsplaner. En av de röda pilarna pekade vidare in i Moldavien.

Moldavien tillkallade och tillrÀttavisade snabbt den belarusiske ambassadören i Chisinau, som insisterade pÄ att det var ett missförstÄnd.

Oron var inte tagen ur luften.

– Ryssland har gjort jĂ€tteĂ„taganden för att invadera Ukraina och nĂ€r man har gjort det sĂ„ finns det naturligtvis inget som hindrar att Moldavien stĂ„r nĂ€st pĂ„ tur, sĂ€ger HĂ„kan Gunneriusson, som Ă€r docent i krigskunskap och verksam vid Mittuniversitetets risk- och krisforskningscentrum.

– Det Ă€r ett land som helt saknar internationellt skydd och dĂ€r finns redan en utbrytarrepublik med en rysksprĂ„kig minoritet dĂ€r mĂ„nga har fĂ„tt ryska pass, samt rysk trupp.

"Kan passa pÄ"

Transnistrien Àr sjÀlvstyrande, under ryskt inflytande, som resultat av ett inbördeskrig 1992, efter Sovjetunionens fall. Det Àr en lÄngsmal landremsa som strÀcker sig lÀngs med Moldaviens grÀns mot Ukraina i öst.

DÀr finns sedan mÄnga Är nÄgra tusen ryska soldater.

– Innan allt hĂ€nde i Ukraina tror jag att Ryssland hade varit nöjt om man kunde bryta loss Transnistrien och fĂ„tt en nĂ„got mer framskjuten position. Resten av Moldavien Ă€r inte sĂ„ stort att det Ă€r strategiskt avgörande, sĂ€ger Torgny Hinnemo, erfaren journalist och tidigare analytiker vid utrikesdepartementet, som har haft stort fokus pĂ„ tidigare Sovjet och rest mycket i Moldavien.

– I det hĂ€r lĂ€get tror jag att man kan passa pĂ„, av bara farten. Moldavien Ă€r ocksĂ„ sĂ„ svĂ„rt att försvara.

Moldavien stÄr utanför bÄde EU och Nato. Landets regeringar har omvÀxlande vÀnt blickarna mot öst och vÀst. Den sittande presidenten Maia Sandu Àr tydligt vÀstvÀnd.

Utspel Ät olika hÄll

Relationen mellan Moldavien och Transnistrien har varit relativt avspÀnd inom konfliktens status quo, men den senaste veckan har det börjat skava.

Maia Sandu följde efter Ukraina och Georgien och gjorde en formell moldavisk ansökan om EU-medlemskap, med hÀnvisning till ett förÀndrat lÀge och att Moldavien vill ha fred.

Utbrytarstyret i Transnistrien beskrev det som att den moldaviska regeringen helt och hÄllet vill underkasta sig vÀst och uppmanade det internationella samfundet att erkÀnna transnistrisk sjÀlvstÀndighet.

– De gör definitivt inte sĂ„ utan att Ryssland har sagt nĂ„got om det, utan det Ă€r ju ett led i rysk krigföring och ger en fingervisning om vad Ryssland kan tĂ€nkas göra eller inte göra, sĂ€ger HĂ„kan Gunneriusson.

Under veckan har EU:s utrikeschef Josep Borrell och USA:s utrikesminister Antony Blinken har avlagt snabbvisiter i Chisinau. FrÄn ryskt hÄll meddelas att ryska styrkor i Transnistrien genomför försvarsövningar.

Dansar inte kalinka

Torgny Hinnemo ser mÄnga likheter med situationen kring kriget 1992, dÄ han var pÄ plats som korrespondent. Redan dÄ fanns en moldavisk oro för att Ryssland skulle vilja knyta ihop ett strategiskt omrÄde frÄn Krimhalvön via Odessa till Transnistrien.

I dag gÄr mÄnga moldaver gÀrna med i EU, men fÄ Àr sugna pÄ att ingÄ i nÄgon militÀrallians, enligt opinionsmÀtningar.

– PĂ„ marken anses politikerna vara ungefĂ€r lika avskydda och korrumperade pĂ„ bĂ€gge sidor, sĂ€ger Hinnemo, som poĂ€ngterar att det inte finns nĂ„gra stora kulturella klyftor i Moldavien:

– Det Ă€r inte sĂ„ att de dansar kalinka i Transnistrien, utan det Ă€r rumĂ€nska danser. Det Ă€r vĂ€ldigt mycket samma kulturer oavsett sprĂ„k.

En stad i vÀgen

HÄkan Gunneriusson ser det som vÀldigt sannolikt att Ryssland ockuperar Moldavien om det sker större ryska avancemang i Ukraina. För Vladimir Putin vore det en "lÄgt hÀngande frukt", enligt krigsvetaren.

I praktiken handlar det om att ryska marktrupper avancerar frÄn Cherson mot storstaden Odessa, som ligger omkring fem mil frÄn Moldavien.

– Faller Odessa sĂ„ Ă€r det sannolikt helt öppet.

Fakta: Moldavien och Transnistrien

Moldavien ligger mellan RumÀnien och Ukraina, nÀra Svarta havets nordvÀstra strand.

Landet Ă€r ungefĂ€r 34 000 kvadratkilometer stort, vilket Ă€r ungefĂ€r lika stort som det svenska landskapet JĂ€mtland. Det har 3,5 miljoner mĂ€nniskor och huvudstaden heter Chisinau. RumĂ€nska Ă€r officiellt sprĂ„k (med en varietet som ibland kallas moldaviska), men mĂ„nga talar ocksĂ„ ryska, ukrainska eller minoritetssprĂ„ket gagauziska.

UngefÀr var sjunde invÄnare bor i utbrytarrepubliken Transnistrien, som sedan 1992 Àr en sjÀlvstyrande landremsa lÀngs med Moldaviens östra grÀns mot Ukraina. OmrÄdet Àr till ytan ungefÀr lika stort som GÀstrikland.

Namnet Transnistrien kommer frÄn att omrÄdet ligger "pÄ andra sidan Dnestr", en flod som skiljer omrÄdet Ät frÄn övriga Moldavien.

Efter andra vÀrldskriget inkorporerades Transnistrien i den sovjetiska delrepubliken Moldavien. NÀr Sovjetunionen föll samman fanns det bland delrepublikens icke-rumÀnsksprÄkiga invÄnare viss vilja att hÄlla fast vid banden till Moskva, snarare Àn att stÀrka dem med RumÀnien. Transnistrien utropade sig till en separat sovjetrepublik och 1992 utkÀmpades ett kort krig, med Ätminstone 600-700 dödsoffer. Den ryska armén gick in pÄ transnistriernas sida innan det slutade med en vapenvila.

Sedan dess fungerar Transnistrien i praktiken som en sjÀlvstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnÀrvaro, Àven om det internationellt endast erkÀnns som en del av Moldavien.

Den största staden heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds Ànnu av hammaren och skÀran.


Bakgrund: Rysk maktfigur i centrum

Rysslands ingripanden och verkan i utbrytarrepubliker de senaste tre Ärtiondena har en gemensam nÀmnare: Vladimir Antiufejev.

Antiufejev Àr rysk medborgare. Under 1980-talet hade han en ledande roll inom den sovjetiska insatspolisen Omon i lettiska Riga, dÀr han försökte bekÀmpa sjÀlvstÀndighetsivrandet.

Han dök senare upp i inbördeskriget om Transnistrien 1992, dÀr han stred pÄ de transnistriska separatisternas sida. DÀr verkade han inledningsvis under pseudonym och byggde upp en strÀng sÀkerhetstjÀnst i stil med KGB, som han ledde i nÀstan 20 Ärs tid fram till 2012.

Under 2008 hade Antiufejev ocksÄ uppdrag för Ryssland i samband med att ryska trupper gick in och möjliggjorde utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien i Georgien.

2014 blev Antiufejev vice premiÀrminister i den ryskstödda separatistrepubliken i Donetsk i östra Ukraina. I samband med konflikten uppges han ha varit med och administrerat det ryska ingripandet pÄ med soldater utan flagg pÄ Krimhalvön.

Efter nedskjutningen av passagerarplanet MH17 över Ukraina var Antiufejev en av flera ryska ledarfigurer som förflyttades tillbaka till Ryssland.

Vladimir Antiufejev stÄr sedan 2014 under vÀstliga sanktioner, frÄn bland annat EU och USA, med anledning av sin roll i Rysslands ingripanden i östra Ukraina och Krim.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin, Torgny Hinnemo, Utrikespolitiska institutet, BBC, The New York Times

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!