UpptĂ€ckten: 5 000 havsdjur ingen visste fanns

Det pĂ„gĂ„r en skattjakt i djuphavet. Men bland de sĂ€llsynta mineralerna pĂ„ botten har forskare ocksĂ„ upptĂ€ckt omkring 5 000 helt nya arter av havsdjur.

NÄgra av arterna som hittats i djuphavet.

NÄgra av arterna som hittats i djuphavet.

Foto: Trustees of the Natural History Museum London/TT

Stilla havet2023-05-26 11:16

VĂ€rlden löper i kapp för att lĂ€gga vantarna pĂ„ mineraler och metaller som ska anvĂ€ndas i den gröna omstĂ€llningens batterier, elbilar och vindturbiner. Blickarna vĂ€nds allt oftare ner i djuphaven – bland annat mot en plats mellan Hawaii och Mexiko.

DĂ€r, i ett omrĂ„de pĂ„ Stilla havets botten pĂ„ mellan 3 500 och 5 500 meters djup, finns vidstrĂ€ckta fĂ€lt av potatisliknande stenar som innehĂ„ller nickel, koppar, mangan och kobolt. Den sĂ„ kallade Clarion-Clipperton-zonen (CCZ) Ă€r ungefĂ€r dubbelt sĂ„ stor som Indien och stormakter och storföretag har redan fĂ„tt rĂ€tt att börja prospektera för storskalig brytning av botten.

Nya arter

För att bĂ€ttre förstĂ„ vad som kan vara i fara nĂ€r brytningen vĂ€l startar har biologer sammanstĂ€llt alla artregister frĂ„n tidigare expeditioner till regionen. Det handlar om 5 578 arter i Clarion-Clipperton-zonen, varav 88-92 procent uppskattas vara helt nya för vetenskapen, enligt studien som har publicerats i tidskriften Current Biology.

"Vi delar vÄr planet med en fantastisk biologisk mÄngfald, och vi har ett ansvar att förstÄ den och skydda den", sÀger Muriel Rabone, djuphavsekolog vid Natural History Museum i London, i en kommentar.

Det Àr inte ovanligt att det upptÀcks nya djur och organismer i djupen, lÄngt lÀngre ned Àn solljuset nÄr. Det Àr ett komplicerat omrÄde att utforska, vilket Àr anledning till att mÀnniskan sÀgs veta mer om mÄnen Àn om djuphaven.

Farkoster och lÄdor

För att undersöka djurvÀrlden lÄngt under ytan anvÀnder sig forskare av olika tekniker, dÀribland fjÀrrstyrda farkoster som kan ta sig fram pÄ botten men ocksÄ enklare lösningar som lÄdor som skickas ner i havet.

Muriel Rabone och hennes medförfattare analyserade över 100 000 noteringar om varelser som har pĂ„trĂ€ffats under Ă„ratal av expeditioner i CCZ och upptĂ€ckte att de vanligaste typerna av djur i omrĂ„det Ă€r leddjur, maskar, tagghudingar och svampar.

"Det finns anmÀrkningsvÀrda arter dÀr nere. Vissa av svamparna ser ut som klassiska badsvampar och nÄgra ser ut som vaser. De Àr sÄ vackra", sÀger Rabone och fortsÀtter:

"En av mina favoriter Ă€r glassvamparna. De har en liten ryggrad och under mikroskopet ser de ut som smĂ„ ljuskronor eller smĂ„ skulpturer.”

Mer kunskap

Forskarna hoppas att det kommer att göras mer studier av den biologiska mÄngfalden i omrÄdet framöver, för att bÀttre förstÄ vad som kan stÄ pÄ spel i samband med utvinningen av djuphavsmineraler. Det finns fortfarande stora frÄgetecken kring hur miljön kan komma att pÄverkas.

För nÀrvarande pÄgÄr ingen kommersiell utvinning i CCZ. Miljöorganisationer och gruvchefer vÀntar pÄ att den FN-stadgade havsbottenmyndigheten ISA ska utfÀrda regler kring undervattensbrytning.

Fakta: Djuphavet

VÀrldshaven Àr indelade i fem ekologiska zoner, baserat pÄ djup och temperatur.

Den översta zonen, epipelagialen, strÀcker sig frÄn ytan ner till 200 meters djup. DÀr finns tillrÀckligt med solljus för fotosyntetiserande organismer.

DĂ€refter följer mesopelagialen som ligger mellan 200 och 1 000 meters djup. I den zonen försvinner successivt allt ljus och den kallas dĂ€rför Ă€ven skymningszonen.

Den tredje zonen Ă€r den batypelagiska, som strĂ€cker sig ner till 4 000 meters djup. Hit nĂ„r inget solljus och hĂ€r börjar det egentliga djuphavet.

HĂ€rnĂ€st följer den abyssala regionen som strĂ€cker sig Ă€nda ner till 6 000 meters djup. Temperaturen Ă€r lĂ€gre Ă€n fyra plusgrader. Djuren Ă€r högt specialiserade.

Allra lĂ€ngst ner finns den hadala regionen. Den omfattar i huvudsak djuphavsgravarna dĂ€r vattentrycket Ă€r extremt högt. ÄndĂ„ finns hĂ€r en lĂ„ng rad djurarter.

KĂ€llor: NE, Smithsonian

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!