Tigande Zuma vill ha ännu en tidsfrist

Processen är den senaste turen kopplad till den långdragna korruptionsrättegången mot 79-åringen, som kallats för teflonpresidenten på grund av sin förmåga att undkomma rättvisan.

Jacob Zuma dömdes i slutet av juni till 15 månaders fängelse för domstolstrots sedan han vägrat att framträda inför den kommission som utreder korruptionsanklagelser mot honom. Under måndagens förhandlingar, som skedde digitalt på grund av coronapandemin och oro för kravaller, framträdde Zuma i kostym, vit skjorta och röd slips sittandes i en svart kontorsstol i fängelset i Estcourt nordväst om Durban.

Fängslandet av Zuma den 8 juli – som beskrevs som ett stolt ögonblick för den sydafrikanska demokratin – utlöste protester som snabbt urartade till upplopp och kravaller i bland annat Durban och Johannesburg, med omfattande plundring, mordbränder och skottlossningar som resultat.

Djupa ekonomiska klyftor

Över 200 människor har mist livet i oroligheterna och fler än 2 500 har gripits. Situationen bedöms nu vara under kontroll, men många har befarat att måndagens domstolsförhandlingar kan leda till nya upplopp. Utanför domstolen i Pietermaritzburg, huvudstad i Zumas hemprovins Kwazulu-Natal, är säkerhetspådraget stort under dagen med beväpnad polis och militär.

Sent på eftermiddagen var det ännu lugnt i landet och det fanns inga rapporter om befarade nya upplopp.

President Cyril Ramaphosa anser att kravallerna planlagts och koordinerats och att demonstranterna försökte skapa revolt och "piska upp motsättningar" bland befolkningen.

Andra säger att protesterna var politiska i ett inledande skede – men sedan snabbt övergick till allmänna missnöjesförklaringar mot fattigdom, djupa ekonomiska klyftor och rekordhög arbetslöshet efter pandemins nedstängningar.

Köp av Jas-plan

Åtalspunkterna mot Jacob Zuma handlar om korruption, pengatvätt och utpressning i samband med en stor vapenaffär på 1990-talet, däribland köp av 28 svenska Jas Gripen-plan.

I december 2017 efterträddes Zuma som partiledare för regeringspartiet ANC av nuvarande partiledaren Cyril Ramaphosa, som sedan tillträdde presidentposten i Sydafrika i februari 2018.

Ramaphosa vann kampen om partiledarskapet i ANC i ett tajt kamp mot Jacob Zumas exfru Nkosazana Dlamini-Zuma, som bland annat tidigare innehaft poster som landets utrikes- och inrikesminister. Förhoppningen från Zumalägret var att Dlamini-Zuma skulle se till att exmakens misstänkta brott avskrevs eller på annat vis hanterades på ett för Jacob Zuma gynnsamt sätt.

Korruptionshärvan till trots har Zuma en hängiven skara anhängare i Sydafrika.

Jacob Zuma dömdes 1963 dömdes till tio års fängelse på Robben Island, av den dåvarande apartheidregimen, ett straff som avtjänades tillsammans med bland andra partikamraten, frihetskämpen – och senare Sydafrikas förste demokratiskt valde president – Nelson Mandela.