Många häktade efter explosionen i Istanbul

En turkisk domstol har beslutat att häkta 17 personer, däribland en huvudmisstänkt syrisk kvinna, som anklagas för att ha koppling till bombningen i centrala Istanbul där sex personer dödades.

Människor samlas vid en minnesplats som upprättat på den plats i centrala Istanbul där explosionen ägde rum. Arkivbild.

Foto: Khalil Hamra

Turkiet2022-11-18 12:12

Den turkiska regeringen har anklagat det förbjudna Kurdiska arbetarpartiet (PKK) för att ha legat bakom attacken.

Bland offren fanns bland andra två flickor, 9 respektive 15 år gamla.

Både PKK och dess syriska gren YPG har förnekat inblandning. Ingen person eller grupp har tagit på sig ansvaret för attentatet.

Greps i förort

Den syriska kvinnan, som pekats ut som huvudmisstänkt, greps av turkisk polis i en förort till Istanbul.

Hon uppges ha erkänt att det var hon som placerade bomben på den populära shoppinggata som leder fram till det berömda Taksimtorget.

De frihetsberövade personerna misstänks för att "ha förstört nationens enighet", "överlagt mord" och "överlagt försök till mord", enligt nyhetsbyrån Anadolu. De ska nu hållas frihetsberövade fram till rättegångsstarten.

Enligt kvinnan ska hon ha gått med i PKK efter ha blivit påverkad av sin före detta pojkvän. När relationen med pojkvännen tog slut fortsatte hon hålla kontakten med PKK, enligt vad hon själv uppgett.

Frågetecken kvarstår

Turkiska medier har publicerat flera detaljer om kvinnan, men många frågetecken kvarstår.

Hon ska exempelvis ha tagit sig in i landet via syriska Afrin, som kontrolleras av Ankara-stödda grupper.

Det finns även oklarheter kring den bostad hon hyrde i Istanbul.

Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu har pekat mot Kobane – en syrisk stad som kontrolleras av kurdiska styrkor, intill gränsen mot Turkiet. Den gripna kvinnan sägs ha varit där nyligen och blivit beordrad att utföra bombdådet.

Totalt har omkring 50 personer gripits sedan dådet ägde rum 13 november.

Fakta: Kurdiska grupper i Turkiet och Syrien

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I polariseringen har många kurder drivits till stöd för PKK även om de inte nödvändigtvis sympatiserar med organisationens långsiktiga mål.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

YPG (Folkets försvarsenheter) är den väpnade grenen av PYD (Demokratiska unionspartiet), som är det största politiska partiet bland kurder i Syrien.

Turkiet likställer YPG och PYD med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem i princip som en och samma entitet.

Gruppen TAK (Kurdistans frihetsfalkar), en grupp som beskrivit sig som en utbrytargrupp från PKK, tog på sig ansvaret för en lång rad blodiga dåd som också drabbade många civila i Turkiet mellan år 2005 och 2017.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om