VÀljare om svenska NatofrÄgan: Litar pÄ Erdogan

Ett dansande folkhav mötte sin stora idol, och valkampen i Turkiet nÄdde ny styrka nÀr president Recep Tayyip Erdogan höll ett brandtal i den dramatiska valspurten.
–Vi kan inte tĂ€nka oss nĂ„gon annan, för det finns ingen annan, sĂ€ger anhĂ€ngaren Deniz.

President Recep Tayyip Erdogan talar pÄ ett valmöte i parken Baskent Millet Bahçesi i Ankara.

President Recep Tayyip Erdogan talar pÄ ett valmöte i parken Baskent Millet Bahçesi i Ankara.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Turkiet2023-05-01 06:15

Det Àr tvÄ veckor kvar till det som kallas ett ödesval för Turkiet och det blÄser kallt i Ankara. Inte pÄ tvÄ decennier har Recep Tayyip Erdogan stÄtt inför ett val med lika osÀker utgÄng.

Dessutom regnar det.

Inte för att det mÀrks nÀr den 69-Ärige presidenten och hans hustru Emine Erdogan gÄr upp pÄ scenen i centrala Ankara.

En vĂ€gg av jubel möter dem, frĂ„n tiotusentals anhĂ€ngare som nĂ€stan alla viftar med flaggor – den turkiska eller nĂ„gon av presidentens parti APK:s vita blĂ„ och orange.

– SĂ„, Ă€r ni redo att ansluta er till vĂ„r stora seger, frĂ„gar Erdogan folkhavet, sĂ€ker i den roll som en landsfader han sjĂ€lv iklĂ€tt sig, nĂ€rmast i klass med den store Kemal AtatĂŒrk, vars portrĂ€tt hĂ€nger jĂ€ttelikt vid sidan om scenen och mausoleum ligger ett stenkast bort.

KrÀktes i tv

Den höga inflationen, kritiken efter jordbĂ€vningen i februari, flyktingkrisen – allt Ă€r som bortblĂ„st nĂ€r presidenten nickar gillande till DJ Pedros bombastiska och omĂ„ttligt populĂ€ra hyllningslĂ„t, lĂ€mpligt döpt till "Recep Tayyip Erdogan".

Hur stark han Àn vill visa sig kan han inte runda veckans stora samtalsÀmne. FÄ turkar missade att presidenten förra veckan kastade upp i tv och sedan dess stÀllt in nÀstan alla framtrÀdanden.

– Som ni vet var jag sjuk, och frĂ„n alla hem hördes bönerna för mig. Jag ska försöka visa mig vĂ€rdig alla era böner, sĂ€ger han.

Och publiken ger honom Àn mer stöd.

– Det visar bara att han Ă€r mĂ€nsklig. Man kan inte hoppa pĂ„ nĂ„gon för magsjuka, det Ă€r bara ett sĂ€tt att undvika att sjĂ€lv fĂ„ kritik, sĂ€ger lĂ€raren Mine och fĂ„r medhĂ„ll av sin kollega Esra.

– De vill bara mĂ„la upp honom som svag, han Ă€r ett för stort hot.

NatostÀllningen en styrka

Att Erdogan stÀllt sig i vÀgen för ett svenskt medlemskap i Nato har de ingen Äsikt om, sÀger Esra och yttrar samma ord som mÄnga i publiken kommer med i nÀstan alla frÄgor.

– Om Erdogan tycker det sĂ„ litar vi pĂ„ att det Ă€r rĂ€tt. Han gör rĂ€tt.

23-Äriga Aysun, lite lÀngre fram i folkmassan, har inget emot Sverige men Erdogans stÀllning Àr ett styrkebesked.

– Jag vet att ni har ett bra land, men han Ă€r tuff mot Europa och jag tycker att det Ă€r bra. Och det Ă€r bara Erdogan som kan göra sĂ„, det Ă€r bara han som visar att han vill det, sĂ€ger sjuksköterskestudenten.

"Finns ingen annan"

Opinionsundersökningarna ger presidenten ett svagt försprÄng mot oppositionen, men marginalerna Àr smÄ och frÄn scenen ritar Erdogan upp en mörk bild av det stora utmanarpartiet CHP och dess ledare, presidentkandidaten Kemal Kilicdaroglu.

– Herr Kemal har förvandlat CHP till ett hem Ă„t alla som vill förolĂ€mpa vĂ„r republik. Under hans ledarskap styr hbtq-föresprĂ„kare, globalister och de som vill se ett sekulĂ€rt Turkiet, varnar Erdogan.

Det Ă€r varningar 23-Ă„riga Aysun inte tar lĂ€tt pĂ„. Hon har just pĂ„ grund av Erdogans politik flyttat tillbaka frĂ„n NĂŒrnberg i Tyskland, dit hennes förĂ€ldrar utvandrat nĂ€r hon var barn.

– De hade inget val. PĂ„ den tiden fick kvinnor inte ha slöja pĂ„ universiteten. Nu har han Ă€ndrat pĂ„ det och gett oss tillbaka friheten och styrkan. Om Kilicdaroglu vinner Ă€ndrar han tillbaka allt.

Bara nĂ„gra meter dĂ€rifrĂ„n – pĂ„ andra sidan stora kravallstaket som hĂ„ller mĂ€nnen till höger och kvinnor till vĂ€nster – hĂ„ller Deniz med.

– Erdogan Ă€r den ende som kan ta oss framĂ„t, han har styrt i 20 Ă„r och mĂ„ste göra det i 20 Ă„r till. För barnen, deras framtid hĂ€nger pĂ„ det, sĂ€ger han och pekar pĂ„ sina tvĂ„ söner.

– Vi kan inte tĂ€nka oss nĂ„gon annan, för det finns ingen annan.

VĂ€rmen kommer med segern

Efter en dryg timme har president Erdogan kommit till punkt. Kraften har sinat och ledaren som inledde i bara kavaj har fÄtt pÄ sig en tjock ytterrock.

Men det lilla regnet har slutat falla, och vÀrmen kommer. Om tvÄ veckor, sÀger en Àldre man som skyndar förbi med en AKP-flagga i handen.

– NĂ€r Erdogan vinner blir det varmt. DĂ„ kan vi gĂ„ ut i bara skjortan.

Fakta: Valet i Turkiet

Den 14 maj 2023 hÄller Turkiet president- och parlamentsval. Drygt 60 miljoner turkar Àr röstberÀttigade.

Tidigare var datumet satt till den 18 juni, men med hÀnvisning till skolÄret tidigarelades valet. DÀrmed hÄlls valet samma datum som Turkiet höll sitt första fria val 1950.

Om ingen presidentkandidat sÀkrar mer Àn 50 procent av rösterna den 14 maj kommer en andra runda att hÄllas den 28 maj.

I parlamentsvalet ska vÀljare frÄn 87 valdistrikt vÀlja 600 ledamöter till en femÄrig mandatperiod i det turkiska parlamentet.


Fakta: Erdogan och AKP

Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmÀstare 1994.

2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska RÀttvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. Erdogan fick i valet 2002 inte stÀlla upp som kandidat, dÄ han tidigare avtjÀnat ett kortare fÀngelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansÄgs propagera för islamistiskt vÄld.

Han tog över som premiĂ€rminister 2003, en roll han hade fram till 2014, med Abdullah GĂŒl som president.

2014 valdes Erdogan sjÀlv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmÀnna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.

Under AKP:s första Är vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgÄng, med förbÀttrad levnadsstandard för stora delar av befolkningen. De senaste Ären har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt mÄnga bedömare utvecklats i en auktoritÀr riktning.

Efter att ha omvalts som president 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret omforma statsapparaten pÄ ett sÀtt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.

Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en allt mer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulÀra Turkiet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!