Ukrainakriget enar USA – men turbulens kvarstĂ„r

VÀstvÀrlden har enats i sitt fördömande av Rysslands krig i Ukraina. Ett unisont stöd för Ukraina syns Àven i det annars sÄ polariserade USA. Men dÀr stannar ocksÄ all sorts enighet.
–NĂ€r det gĂ€ller andra frĂ„gor kvarstĂ„r den mycket starka splittringen, sĂ€ger USA-forskaren Dag Blanck.

I ett sÀllsynt politiskt ögonblick i USA enades republikaner och demokrater i en applÄd, till stöd för Ukraina. Bild frÄn president Joe Bidens tal till nationen den 1 mars.

I ett sÀllsynt politiskt ögonblick i USA enades republikaner och demokrater i en applÄd, till stöd för Ukraina. Bild frÄn president Joe Bidens tal till nationen den 1 mars.

Foto: Sarahbeth Maney/AP/TT

USA2022-03-05 06:56

Under ett sĂ€llsynt ögonblick stĂ€llde sig republikaner och demokrater upp samtidigt under president Joe Bidens tal till nationen tidigare i veckan och applĂ„derade sitt stöd till Ukraina. Det Ă€r en av fĂ„ frĂ„gor, om inte den enda, dĂ€r USA:s befolkning i stort stödjer Joe Bidens förda politik – Ă€ven om det finns ett missnöje, inte minst frĂ„n anhĂ€ngare av den tidigare presidenten Donald Trump.

– Det brukar ju ocksĂ„ vara sĂ„ att i kristider sluter man upp kring den sittande presidenten eller regeringen. Det ser man Ă€ven i andra lĂ€nder, sĂ€ger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.

– Men i det hĂ€r fallet handlar det bara om Ukraina. NĂ€r det gĂ€ller andra frĂ„gor kvarstĂ„r den mycket starka splittringen i landet, sĂ€ger Blanck.

Spiller inte över

Det blodiga Ukrainakriget Àr dessutom, trots att det vÀckt stort engagemang, en utrikespolitisk frÄga och det Àr inte troligt att enigheten som rÄder i UkrainafrÄgan skulle spilla över till inrikesfrÄgor och i synnerhet ekonomin.

– Det Ă€r trots allt inte sĂ€kert att det bli en huvudfrĂ„ga för mĂ„nga i USA, sĂ€ger Merrick Tabor, amerikansk statsvetare vid Stockholms universitet.

– En annan sak Ă€r att det finns en enighet i att man Ă€r emot invasionen, men att man har olika uppfattningar om hur man möjligen hade kunnat förhindra det hĂ€r, om man till exempel hade infört sanktioner tidigare.

Ekonomin knÀckfrÄga

De sanktioner som Washington, tillsammans med EU och Storbritannien, infört mot Ryssland har redan fĂ„tt konsekvenser för USA och spĂ€tt pĂ„ de ekonomiska problem som fanns sedan tidigare. Det ger Republikanerna, som Ă€r i opposition, en fördel inför mellanĂ„rsvalet i höst dĂ„ ledamöter till kongressen – representanthuset och senaten – ska vĂ€ljas.

– Inflationen var hög redan nĂ€r kriget började och de ekonomiska frĂ„gorna kommer sĂ€kert vara viktiga i mellanĂ„rsvalet i november, sĂ€ger Blanck.

– Om de hĂ€r sanktionerna och kriget leder till ytterligare ekonomisk turbulens sĂ„ gynnar det inte Demokraterna.

Även om Republikanerna fortsatt stĂ„r bakom sanktionerna kommer det inte vara nĂ„got de manifesterar utĂ„t, tror Tabor.

– Republikanerna kommer inte att visa nĂ„gon större förstĂ„else för hur sanktionerna har pĂ„verkat det ekonomiska utan hĂ€vda att det Ă€r Bidens fel oavsett invasionen.

"Behöver en nystart"

Joe Biden tampas med ett dalande stöd bland befolkningen, misslyckanden med att driva genom sin politik och har fortfarande det kaotiska uttrÀdet i Afghanistan frÄn förra sommaren hÀngande över sig. Han har dessutom inte lyckats ena landet, vilket var ett av de löften han gick till val pÄ.

– Han behöver en nystart och komma in i en annan fas, sĂ€ger Dag Blanck.

– Och det Ă€r klart att om kriget fĂ„r ett lyckosamt slut eller om det uppfattas som att vĂ€st vinner, kan det sĂ€kert delvis gynna honom, sĂ€ger Blanck.

Stödet för Joe Biden

Fram till sommaren 2021 hade president Joe Biden en majoritet av amerikanernas stöd.

I augusti 2021 tog talibanerna kontrollen över Afghanistan efter USA:s beslut att den militÀra insatsen i landet skulle avslutas. Stödet för Biden störtdök samma sommar och har legat lÄgt sedan dess.

Runt 54 procent Àr missnöjda med presidentens prestation, enligt en fÀrsk sammanstÀllning av flera olika mÀtningar frÄn Real Clear Politics,

Stödet för president Biden ligger nu pĂ„ runt 41 procent, vilket Ă€r ungefĂ€r lika högt som stödet för Donald Trump var hans sista dag som president – 20 januari 2021.

KĂ€lla: Real Clear Politics

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!