Vägen till ett jobb riskerar att bli lång

Sverige är det OECD-land som mellan 2014 och 2016 tagit emot flest flyktingar per capita. Sverige är också det land i Europa med störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikes­födda. Dessvärre lyckas vi också allt sämre med den ekonomiska integrationen av nykomlingar.

Fram till nu har det gällt att det ­tagit åtta år för hälften av alla nyanlända flyktingar att få ett jobb. Den senaste statistiken från SCB visar att siffran har stigit till nio år.

Det är långt ifrån arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) vision om att nyanlända ska komma i arbete inom två år.

Arbetslösheten bland utrikes födda uppgår i dag till omkring 22 procent, medan motsvarande siffra för inrikes födda når kring 4 procent. Omkring 70 procent av alla som uppbär försörjningsstöd har utländsk bakgrund.

Det är bevisligen svårt att kombinera höga inträdesbarriärer på arbetsmarknaden och ett generöst välfärdssystem med ett stort mottagande av migranter med bristande språk­kunskaper och utbildning. Som bland annat OECD, IMF, World Economic ­Forum och ­Europeiska kommissionen rekommenderat bör regeringen därför verka för att nya typer av jobb som har lägre kvalifikationskrav och lägre löner tas fram i Sverige.

Annars väntar en ännu mer ­tudelad arbetsmarknad och i förlängningen ett större utanförskap och en ökad ­social oro i orter med ett stort flyktingmottagande.

Också i Swedish Economic Forum Report 2016: Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap dras slutsatsen att integrationsproblemen kräver andra åtgärder än enbart satsningar på utbildning. Lägre minimilöner skulle enligt rapportförfattarna öka sysselsättningen för dem med minst färdigheter.

”Det bästa sättet är om arbetsmarknadens parter kan definiera nya typer av enkla jobb och förhandla fram nya lägre minimilöner just för dem. Lönerna skulle sänkas för dem som behöver det för att få jobb, samtidigt som överspillningseffekterna på löner för andra grupper skulle begränsas, säger Lars Calmfors”, forskare vid Institutet för näringslivsforskning och professor emeritus vid Stockholms universitet.

Den senaste tiden har en stor del av den politiska debatten handlat om bristerna i det akuta asylmottagandet. På längre sikt är det en mycket större utmaning att vi inte har en välfungerande integration.

Förr eller senare måste arbetsmarknaden öppnas för större lönespridning. Alternativet är ett Sverige som ännu tydligare växer itu.