2007 kom lagändringen där formuleringen i socialtjänstlagen ändrades från bör till skall, när det handlar om kommunernas ansvar för att möta och ta hand om de som har utsatts för våld i nära relation. I mars 2012 togs den första kvinnan emot för samtal hos FREDA. Innan dess var Kvinnojourerna de enda som kunde erbjuda den typen av stöd..
– Vi trodde att vi skulle avlasta Kvinnojouren här i Luleå, men så har det inte blivit, det säger ju något. Vi har drygt 200 nya kontakter med våldsutsatta per år, säger Kerstin Wanhatalo.
Medan Kvinnojourernas verksamhet endast vänder sig till kvinnor och deras barn är FREDA-mottagningen könsneutral. Sju-åtta procent av de som tar kontakt är män. Den är även HBTQ-certifierad. Hos FREDA arbetar socionomer, som erbjuder behandlande samtal. Fyra lägenheter finns, för utsatta och deras barn. Där får de bo i högst fyra månader.
Behandlingen fokuseras på det motstånd som den våldsutsatta i stort sett alltid har gjort i relationen. Ingen ska behöva bli ifrågasatt för att hen inte har lämnat ett förhållande där våld förekommer.
– Det handlar inte om att de drabbade accepterar våldet. Men de kanske har gemensamma barn med mannen som slår och då kommer tankarna, ska jag lämna barnen ensamma hos honom? säger Kerstin Wanhatalo.
Till FREDA-mottagningen kommer även barn, via socialtjänsten eller tillsammans med en förälder som har upplevt våld i en nära relation. De är också brottsoffer i lagens mening.
– Ju yngre barnen är, desto vanligare är det att de också utsätts för våld. Äldre barn har ju strategier för att hålla sig undan. Men de små barnen söker ju sig till sina föräldrar när de upplever något som skrämmande. Men i de här fallen kan föräldrarna inte skydda dem, säger Ann-Louise Pantzare, socionom och behandlare hos FREDA.
Ungefär 50 procent av de som kommer till FREDA-mottagningen har gjort en polisanmälan mot personen som har utsatt dem för våld. En del gör anmälan under eller efter behandlingen.
– Ofta står ju ord mot ord, det psykiska våldet är svårt att få en fällande dom på. Det betraktas i bästa fall som ofredande, säger Ann-Louise Pantzare.
Både hon och Kerstin Wanhatalo menar att arbetet för att hjälpa våldsutsatta har kommit långt i Luleå och kommun. FREDA-mottagningen erbjuder dessutom utbildning för anställda inom hela kommunen om vad våld är. Språkbruket är oerhört viktigt, påpekar Ann-Louise Pantzare.
– Vi måste tänka på hur våldet benämns. Pratar vi om lägenhetsbråk, eller som i fallet med skotten på Kronan, där ord som "relationsdrama" förekom i media? Vi måste använda ord som lägger ansvaret för våldet där det hör hemma. Våld är alltid en ensidig handling.