Ett antal år har passerat sedan den där natten, då Lars, som egentligen heter något annat, slog sin dåvarande flickvän i ansiktet så att hennes trumhinna sprack. Han kastade en mobiltelefon på henne och bet henne i kinden. När Lars beskriver sig själv i dag är det som en vanlig småbarnspappa, lyckligt gift och fortfarande bosatt på samma ort i Norrbotten som han var då när han dömdes för misshandel. Han har egentligen ingen förklaring till varför han tog till våld den där gången. I bagaget hade han visserligen en tuff period, med tragiska händelser i familjen och han var berusad vid tillfället. Men han säger bestämt att det inte fanns några förmildrande omständigheter, eller ursäkter för det han gjorde.
Hade du tänkt någon gång innan det här hände, att du skulle kunna vara en våldsam person?
– Nej, i så fall när jag var mycket yngre. Då var det mer sådant. Men inte då.
Tingsrättens dom blev villkorlig, med 75 timmars samhällstjänst. Lars dåvarande arbetsgivare erbjöd honom behandling i form av KBT-terapi, som han tackade ja till.
– Jag gick till en psykolog ett antal gånger. Men om du har en utomstående person att prata med så kan du få en annan bild av vissa saker. Jag började tänka på ett annat sätt.
Lars valde att sluta på sin dåvarande arbetsplats. Han kände att han inte orkade vara kvar. Han gick hem och stannade mestadels inomhus. Han övervägde att flytta från hemorten.
– Men så tänkte jag, varför ska jag smita? Det är ju lika bra att köra vidare.
Relationen med den dåvarande flickvännen fick ett abrupt slut i och med misshandeln. Lars säger att han bad henne om ursäkt under rättegången men att han förstår om en sådan ursäkt aldrig kan godtas. Han har ofta tänkt på hur det han gjorde har påverkat henne och hennes liv, men har aldrig haft tillfälle att ta reda på det.
– Om jag hade tagit kontakt hade hon ju kunnat tro att jag försöker stalka (förfölja, reds. anm.) henne, det vill jag inte.
Enligt kvinnans vittnesmål, som framgår av domen, var hon "mycket rädd" för Lars vid tillfället. Hon beskriver också att hon inte förstod varför han plötsligt reagerade som han gjorde.
Lars säger att han aldrig har blivit konfronterad med det han har gjort ute i samhället, även om han förstår att "alla vet".
– Jag har inga problem med att bli frontad med det. Jag vet att jag gjorde fel.
Du är gift och har barn i dag. Känner du dig säker på att du inte skulle kunna ta till våld igen?
– Ja. Min fru och jag har aldrig ens bråkat. Hon vet om allt och känner till min bakgrund.