Socialdemokraterna har gjort sitt sämsta val någonsin. Miljöpartiet klarade sig med nöd och näppe kvar i riksdagen. Ändå är det, om man lyssnar på Annie Lööf, dessa båda partier som ska bilda regering med Centerpartiets (och antagligen Liberalernas) stöd.

För att möjliggöra detta ska Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som i grund och botten har en helt annan agenda, tvingas driva en ”kraftigt liberal reformpolitik” enligt det utkast till överenskommelse som Lööf presenterade under fredagseftermiddagen.

Att Centerpartiet och Liberalerna visserligen lyckats klämma ut en del välbehövliga eftergifter från Socialdemokraterna och Miljöpartiet står klart. Sänkta skatter på arbete och företagande, borttagen värnskatt och förändrad arbetsrätt kan exempelvis inte ha varit alldeles enkelt för S och MP att acceptera.

Andra reformförslag är mer tandlösa. Till exempel är förslaget på omreglering av hyresmarknaden för bostäder harmlöst, eftersom det bara gäller nybyggnationer, där det i praktiken redan råder marknadshyror. Där borde S ha tvingats till verkliga kompromisser.

Det organiserade budgetsamarbete som Centern vill inleda med S och MP villkoras dessutom med en klausul om att Vänsterpartiet undanhålls från allt inflytande över huvud taget.

”I denna överenskommelse uttrycks det på ett tydligt sätt att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden”, sade Annie Lööf på fredagens presskonferens.

Frågan infinner sig därmed om denna regering alls kan bli framröstad. Varför skulle Vänsterpartiet trycka på annat än röd knapp till en statsministerkandidat som ingått en speciell överenskommelse om att V inte på några villkor ska få inflytande över den politiska riktningen?

Vänstern, som stärkts på socialdemokraternas bekostnad, har mindre anledning att bäva inför ett eventuellt extra val än något av de partier som ska ingå i eller stödja denna regering.

Ingen överenskommelse i världen kommer heller att göra en S/MP-regering immun mot de åsiktsskillnader som existerar inom det spretande regeringsunderlaget. Även om Stefan Löfven väljs till statsminister så behöver det inte betyda att det gäller för hela mandatperioden.