Insändare Jag tror inte det är sant när jag läser rubriken ”Stödteam för missbrukare tas bort”. Idag när jag skriver detta så är det fem år sedan min lillebror gick bort av en överdos. När är det dags för dom styrande politikerna i denna stad att ta sitt ansvar?

Är den ensamma, utsatta människan som tyvärr hamnat i missbruk inget värd? Ska vi strunta i dessa unga människor och deras problem och istället försköna vår stad Luleå som en av dom mest lovande städerna som finns i Sverige ?

Jag har en fråga till dig Niklas Nordström: Trodde socialdemokrati handlade om solidaritet, att hjälpa varandra och stötta i svåra situationer.

Artikelbild

| Daniel Sundström, vars lillebror dog av en överdos, reagerar starkt på att stödteamet för missbrukare läggs ner.

Alla gör sina val i livet och det är jag medveten om. MEN vem fan vill egentligen vara missbrukare? Vem vill må så dåligt att den enda vägen är självmedicinering? Ingen såklart.

Jag är helt övertygad om att hade min lillebror som dog när han var 24 år gammal fått ordentlig hjälp istället för att klassas som en parasit och en börda för samhället, så hade han levt idag. Det finns otroligt många fler där ute med samma problem och dom är också människor.

Daniel Sundström

författare till ”Förbannade (med)beroende”