Insändare Svar på insändarna ”Samarbete krävs för att klara tandvården” och ”Inte längre folkets tandvård”, publicerade i Kuriren den 6 april.

Varför kan/vill inte tandvården anlita bemanningsföretag för att öka de bristfälliga resurserna i tandvården? Detta undrar två insändarskribenter i lördagens tidning.

Fenomenet med hyrpersonal är vanligt i många branscher och i dessa sammanhang okontroversiellt. Då handlar det om relativt små kostnadsskillnader för inhyrda i förhållande till den fast anställda personalen.

I hälso- och sjukvården och tandvården uppgår denna kostnadsskillnad till flera hundra procent. Detta har lett till att den offentliga vårdekonomin belastats med kostnader som våra gemensamma skatter inte förmår täcka. Av det skälet har samtliga regioner i Sverige beslutat att minska eller helt eliminera beroendet av hyrpersonal.

Nu måste hyrbranschen hitta nya marknader och har då börjat bearbeta tandvården. En viktig skillnad mot hälso- och sjukvård är att tandvård för vuxna patienter, ska finansieras via tandvårdstaxan, alltså varje enskild patients egen plånbok. Med dagens kostnadsnivå och nuvarande taxa har många folktandvårdsorganisationer svårt att klara en ekonomi i balans. En lönekostnadsökning med klart mer än det dubbla jämfört med i dag, kommer därför direkt att påverka priset för tandvårdens tjänster. Att inte inse detta enkla och klara samband är en ekonomisk naivism som är häpnadsväckande. Men möjligen illustrativ för uthyrningsbranschens ensidiga fixering vid den egna förtjänsten jämfört med omsorgen om vårdgivarens möjlighet att betala.

När löneskillnaderna mellan den egna personalen och den inhyrda blir så iögonfallande stor uppstår ett annat och redan upplevt fenomen.

De redan anställda säger i högre grad upp sig för att senare återkomma till arbetsplatsen som inhyrda. Men nu med betydligt högre kostnader för de som ska betala, skattebetalare och tandvårdskunder. Detta tenderar att skapa det beroendeförhållande som vi nu ser i hälso- och sjukvården.

Det korta svaret på insändarna är därför: De som hyr ut personal till tandvården har ett pris på sin ”vara” som vi som kund inte kan betala. Vi vill inte få en situation där vi blir allt mer beroende av inhyrd personal, då det skulle förvärra personalsituationen och leda till kraftigt höjda tandvårdstaxor, något som direkt skulle drabba Norrbottens tandvårdsbehövande befolkning.

En reflektion bara: om det nu går att bedriva lönsam tandvård med lönekostnader som motsvarar dessa priser, varför då inte göra det? Det råder fri etableringsrätt i tandvården.

Tomas Josefsson

Divisionschef

Folktandvården Norrbotten