Debatt På de orter där frivilligcentraler eller frivilligcentralsliknande verksamheter finns, rekryteras frivilliga som kan hjälpa till med inkludering av nyanlända, med stöd till familjer, mötesplatser för ensamma, hjälp och stöd till människor med psykisk ohälsa med mera. Varje verksamhet har sitt eget unika upplägg och anpassar ofta sin verksamhet efter de behov som finns i samhället.

I takt med att antalet äldre ökar i vårt land, blir frågan om frivilliga insatser riktade till denna målgrupp ännu mer central. Volontärernas uppgift är då att skingra ensamhet och isolering, hjälpa till med ledsagningar till sjukhusbesök när anhöriga inte finns eller har tid att följa med. Volontärer ordnar även gruppaktiviteter för de äldre på träffpunkter eller vård- och omsorgsboenden.

En stor del av landets kommuner har insett, att utan frivilliga som ger av sin tid och sitt engagemang, så far många personer mycket illa. Om politiker menar allvar med lovorden som frivilliginsatser ofta får, så vore det rimligt att ett statligt stöd till frivilligcentraler införs. Frivilligcentraler har ett statligt stöd i både Norge och Danmark sedan lång tid tillbaka. I Norge finns det till exempel 454 frivilligcentraler och 350 av 422 kommuner i Norge har en frivilligcentral.

Enligt uppgifter från 2014 fick frivilligcentraler i Norge 36 000€ i statligt stöd och nya frivilligcentraler fick 18 000€ där villkoret är att kommunen ska stå för 40% av den totala kostnaden för att kunna få det statliga stödet. I Danmark står staten för ungefär 50 %. Den totala summan till varje frivilligcentral i Danmark är mellan 75 000€ och 125 000€.

Ett statligt stöd gör med andra ord konkret skillnad för den ofrivilliga ensamheten och därav även människors hälsa. Låt oss ta ställning och införa ett statligt stöd och strukturer för frivilligcentraler i Sverige. Även en kartläggning av frivilligcentralerna i Sverige vore på sin plats. Socialstyrelsen har inte gjort någon kartläggning sedan 2005.