Lulebo dominerar marknaden för hyresrätter i Luleå. Om man nu kan kalla det en marknad när bostadskön är lång, rörligheten är låg och hyresregleringen från andra världskriget inte har avskaffats.

Hyresrätten, som borde vara ett flexibelt och smidigt alternativ utan större ekonomiskt risktagande, har blivit en dyr och prisreglerad bristvara som främst förknippas med industriellt producerade miljonprogramsområden i städernas ytterkanter.

Att hyresnivån blivit för hög i de lägenheter som sålts av Lulebo och renoverats av privata hyresvärdar är en ståndpunkt som kommit till uttryck i Kurirens artikelserie om bostadskrisen. Dessa renoveringar hade dock behövt göras oavsett vem som äger fastigheterna. Kommunala bostadsbolag ska skötas enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Hyran i renoverade hyresbostäder går upp oavsett vem som äger dem.

När Lulebo har samlat ihop till en underhållsskuld på 2,5 miljarder kronor är det inte svårt att förstå varför man hellre säljer än renoverar själv. Att låna pengar till renoveringar samtidigt som man genomför stora nybyggnationer är möjlligen försvarbart i dagens läge, men räntan kommer inte alltid att vara lika låg. Att sälja fastigheterna på en öppen marknad är nog bäst för alla inblandade.

Hyresrätten är viktig men marknaden skulle behöva omregleras så att upplåtelseformen verkligen kan tjäna som ett instrument för ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Så fungerar hyresrätten inte alls i dag.

För ett mer långsiktigt boende är egentligen ägda bostäder, småhus eller bostadsrätter, bättre både för samhället och för medborgarna. Politiker av alla färger borde vara angelägna om att underlätta dessa boendeformer för strävsamma människor med små ekonomiska marginaler, och inte bara intressera sig för kommunala hyresrätter.

Den miljö vi bor i påverkar oss i hög grad. Just därför skulle det behövas en ny egnahemsrörelse för ett mer människovärdigt boende för fler. Genom eget ägande stärks banden till platsen och viljan att bidra till trygghet. Dessutom är det bättre för ekonomin att äga än att hyra sin bostad, där alla eventuella värdeökningar tas om hand av fastighetsägaren.