Insändare Läser nu att Luleå ska få en mello-tävling och om hur fantastiskt detta ska bli för stadens ekonomi med tävlingen som enligt beräkningar ska tillföra staden tre till fyra miljoner kronor i extra skattemedel. Vad har man för grund för detta påstående?

Det enda som staden kan tillföras är ju den kommunala skatten som är 22,5 procent av utbetalda extra löner i anledning av arrangemanget. Alla övriga skatteintäkter som arrangemanget kan ge upphov till går ju ner i statens (inte stadens) kassakista.

För att staden ska få in tre till fyra miljoner kronor innebär det att arrangemanget måste ge upphov till utbetalning av extra löner på 13 300 000 – 17 700 000 kronor från näringslivet (inte från kommunen då lönerna i sånt fall innebär en kommunal utgift). Baserat på en genomsnittlig timlön på 150 kronor (25 500 kr/månad) betyder det att det av extra anställd personal skall utföras 20 – 27.000 arbetstimmar av människor som i annat fall inte skulle ha haft några inkomster alls av vare sig arbete, a-kassa eller sjukpenning. Detta låter som en extrem glädjekalkyl från folk som saknar grundläggande ekonomisk insikt.

Läser också Roger Danells uppfattning att kostnaderna för mellon, 650 000 + 200 000, inte tas från skattebetalarna då det är Kommunföretagen som betalar kalaset. Vem äger Kommunföretagen? Jo det gör ju kommunen och ytterst då naturligtvis kommunens innevånare = skattebetalarna. Medel som slösas bort i Kommunföretagen minskar ju Kommunföretagens vinster och ger följdaktligen antingen en lägre investeringsförmåga eller en lägre utdelning till kommunen att bidra till att finansiera kommunens verksamheter. Att man har ett avkastningskrav från kommunen innebär inte att alla pengar som Kommunföretagen tjänar utöver det avkastningskravet kan slösas bort hur som helst utan indikerar snarast att Kommunföretagen tar för mycket betalt av skattebetalarna som nyttjar Kommunföretagens tjänster.

Dags att lägga av med slöseriet av skattebetalarnas pengar!

Ulf