GÄST. När regeringen i slutet av 2016 presenterade sin bredbandsstrategi var målet att 95 procent av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till snabbt bredband år 2020. Detta mål kommer inte att nås, rapporterar bland annat Dagens Nyheter (29/5). Och enligt Post- och Telestyrelsens uppföljning av bredbandsmålet lutar det snarare åt att max 87-90 procent av befolkningen kommer att ha tillgången, vilket är en nedskrivning av den tidigare prognosen.

Investerings- och utbyggnadstakten har nämligen saktat in när bredbandsaktörerna nått ut på landsbygden. Där har det nämligen visat sig att det är både krångligare och dyrare att gräva. Handläggningstiderna är långa och i många vägområden har Trafikverket agerat bromskloss genom att meddela att fiberanläggning inte tillåts. Detta har gjort att många planerade investeringar inte längre ansetts lönsamma och därför nedprioriterats. Efter nya direktiv kommer denna problematik förhoppningsvis minska.

Men fortfarande saknas resurser. I en skrivelse till regeringen uttrycker Sveriges kommuner och landsting, SKL, sin oro över att bredbandsutbyggnaden mattats av. Den återstående utbyggnaden på landsbygden är i hög utsträckning beroende av offentligt stöd och SKL eftersöker ett nationellt ansvar för denna viktiga infrastruktur. Det saknas nämligen mycket pengar samtidigt som statens stöd varit begränsat. Satsas det inte på bredbandsutbyggnad kommer det innebära stora kostnader för offentlig sektor i form av utebliven effektivisering. ”Merkostnader till följd av en långsam utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen drabbar

i hög grad kommuner och regioner när effektiva digitala tjänster inte kan införas”, står bland annat att läsa i skrivelsen.

Enligt IT- & Telekomföretagen saknas i dagsläget 42 miljarder kronor i bredbandsinvesteringar, varav 21 miljarder på landsbygden. Och i glesbygden kommer det krävas offentlig finansiering med uppemot 80 procent. Därför behöver bredbandsutbyggnaden klassas som avgörande infrastruktur och prioriteras upp i nästa statsbudget.

Den stora skillnaden i tillgång till välfungerande internet bör inte accepteras och landsbygden får inte lämnas i sticket. Internet gör vardagen enklare och är i dag en förutsättningar för att ta del av många tjänster kopplat till arbete och välfärd. Och utan internet hämmas både hushåll och näringar på landsbygden. Enligt nämnda branschorganisation kan Sverige gå miste om 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter om inte människor på landsbygden också är uppkopplade med snabbt bredband.

Att god uppkoppling säkerställs på landsbygden skulle alltså gynna Sverige som helhet. Dessutom gör möjligheter att ta del av digitala tjänster störst skillnad för de som har längst att åka. Därför bör den digitala klyftan slutas.