Insändare Hur underbara var inte sommarkvällarna när man hörde storspoven flyga med sitt drillande läte. När man hörde den så visste man att nu är det sommar. Men det är svunna tider. Nu hörs bara en enstaka spov. Det vi har fått istället är måsar. Terroriserande allt levande som kan tänkas som mat. Jag som växt upp vid en kustsamhälle borde väl inte reflektera nämnvärt över måsar?

De har alltid hängt efter bondens traktor för att plocka upp allt levande som kan tänkas komma upp ur jorden. Åtminstone vid de kustnära ängarna. Jag kan inte minnas att de var i skogstrakterna. Inte i den mängden i alla fall.

Spovarna har aldrig haft det lätt då deras bon riskeras att söndermalas av traktorn eller att ungarna hackas ihjäl av slåttermaskinen. Men de fick det värre när ängarna blev till stora fält och naturliga skyddsplatser som buskar och träd försvann. Kan man anklaga bönderna för det?

Nej absolut inte, de är bara en bricka i spelet tillsammans med spovarna. Kanske själva en utdöende art under denna anti-kötthysteri som råder där människan fått för sig att det är lämpligare att hugga ner regnskogar och odla exotiska grönsaker som fraktas med flyg och båt, miltals till i-landets tallrikar.

Men om man inte ska skylla på bönder vem ska man då skylla på? Kanske våra myndigheter som exempelvis länsstyrelsen? De har med sina metoder tvingat bönder att producera mer och kapa ner varje dikessly som kunnat vara till skydd. Helt enligt EU:s regler.

Men även människans avfallshantering är en stor bov i dramat. Från att ha haft soptippar överfulla med matrester där måsar och råttor frodas, till att sopsortera så måsar och råttor har fått söka sig till nya matplatser. De är överlevare och står högt upp i näringskedjan, precis som människan.

Åt ena sidan så sorterar vi sopor när problemet är överkonsumtion och andra sidan regleras jordbruket till massproduktion vilket inte tillför miljön något positivt i längden. Istället för att fokusera på vilka mått en ko behöver och ödsla resurser på triviala EU-bestämmelser så borde Jordbruksverket som är den överordnade myndigheten arbeta med hållbara idéer. Visst kan man se det som en naturlig ”Survival of the fittest” enligt Darwins evolutionsteori. Livet går vidare för människor, måsar och råttor. Allt annat är obetydligt.

Jag är rädd för att i framtiden inte få höra en enda storspov drilla under sommarnätterna utan måsta stå ut med det ökande antal måsars skrän.

Rallarrosen