Debatt I dag har många företag svårt att hitta rätt kompetens, trots att många arbetslösa söker jobb. Senaste säsongsrensade data från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att arbetslösheten är 5,1 procent i Norrbottens län. 

 

Den dåliga matchningen mellan de jobbsökandes kompetens och vad företagen efterfrågar är en påminnelse om hur viktigt det är välja gymnasie­program som fungerar bra på arbetsmarknaden. 

 

Vi vet exempelvis att yrkes­program i högre utsträckning leder till jobb i direkt anslutning till gymnasiet. Trots detta ser många elever dem inte som ett alternativ. Både vi arbetsgivare och skolor behöver helt enkelt bli bättre på att informera.

 

För att bidra med underlag inför gymnasievalet 2020 presenterar Svenskt näringsliv nu nya siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl. De visar hur elever från olika gymnasieprogram i Norrbotten klarat sig på arbetsmarknaden. 

 

Nu när det är dags för en ny årskull att välja gymnasieprogram är det viktigt att elever kan göra genomtänkta val.

 

Gymnasiepejlen visar tidigare elevers ställning på arbetsmarknaden efter examen. De som nu ska välja program kan själva jämföra och få en bild av hur valet av program och skola kan påverka deras framtida arbetsliv, sett till jobbmöjligheter och inkomst.

 

Fem år efter gymnasiet är det Energiprogrammet på Furuhedsskolan i Kalix som toppar listan, följt av Energiprogrammet på Välkommaskolans gymnasium i Gällivare. 

 

Enligt listan har samtliga elever som valt dessa utbildningar etablerat sig på arbetsmarknaden med en snittinkomst på 38.496 kronor respektive 36.571 kronor. 

 

Förändringarna i näringslivet går snabbt. Förväntningarna på medarbetarnas kompetens förändras. En nära koppling till branscher och företag är därför viktig för en bra yrkesutbildning i takt med tiden.

 

Branscher och företag måste få ett större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna. Koncept som college och collegeliknande modeller behöver uppmuntras. Försöksverksamheten med branschskolor och yrkesprov behöver växlas upp. Det är också viktigt att studie- och yrkesvägledningen förbättras för att eleverna ska ges bättre förutsättningar inför gymnasievalet.

 

Hur väl eleverna klarar sig i högre studier och på arbetsmarknaden bör ingå i skolornas kvalitetsredovisningar och tydligt och lättbegripligt redovisas för elever och föräldrar. På så sätt ökar både förutsättningarna för eleverna att göra medvetna och genomtänkta val och förutsättningarna för huvudmännen att utveckla och förbättra skolverksamheten. 

 

Hela gymnasieskolan måste präglas av hög kvalitet, god relevans och starka resultat.