Det kan bli en favorit i repris

Än en gång. Och det läget gillar Luleå Basket. Att slippa pressen är bara bra. Den har nu istället tjejerna i Solna på sina axlar. Normalt sätt ska de kunna bära detta men herrlagets tunga finaltorsk mot Plannja har satt tingens ordning i ett lite annat perspektiv. En chans borta ? en kvar Solna hade målsättningen att ta två guld innan säsongen började. Nu är den ena chansen gången med vinden och det är upp till Anna Höglund och kompani att rädda halva målsättningen och hela äran. För klubben har satsat hårt. Inte bara genom att värva Derrick Tarver utan också genom att ge damcoachen Eivind Möstl de bästa av förutsättningar när Jolantha McKeirnan och Tamara Ruzic hämtades till laget sent på säsongen. Nu har Möstl två spelare på varje position som konkurrerar. Det är en vinnande situation precis som den att laget förfogar över landets bästa spelare i Jurgita Kausaite. Men det finns fallgropar bortom pressen från när och fjärran. Fyra spelare finns kvar i truppen från det lag som så snöpligt, och oväntat, slogs ut av Luleå Basket i förra årets semifinalspel. DE brinner ? men hur mycket brinner de andra? Näsströms vinnarögon LBBK har hela sitt lag kvar. Ett helt lag som brinner för att ta det där guldet som var en halkning på blött Visbygolv ifrån att bli verklighet redan i fjol. Luleå Basket brinner som en norrbottnisk fackla på första maj och det är inte bara Maria Näsströms röda vinnarögon (nya linser) som är ett levande bevis på detta. De har vunnit i Solna förr ? och de kan göra det igen. Match ett blir, som alltid, nyckelmatchen. Jämnt in i kaklet ? och LBBK har vinnarläge hela vägen. Stor förlust ? inte bra alls. Enkel matte, egentligen. En annan sak som talar för Luleå Basket är att formen aldrig varit bättre än vad den är just nu. Laget har tränat med målet att vara som bäst när finalspelet börjar ? och de har lyckats. Dessutom har klubbens långsiktiga satsning med få förändringar i spelartruppen skapat ett vinnarklimat med trygghet, harmoni och vi känner varandra utan-och-innan som är hälsosamt. Rena proteindrinken, vill jag påstå. Svårbedömd form Har svårare att bedöma Solnas form och status. Visst är det bra. Riktigt bra. Men det känns som om det inte riktigt har kuggat i sedan de två nya spelarna landade. Att Visby kunde skaka dem var, för mig, en jätteöverraskning. Det kommer i mycket att handla om Maria Näsström, som är tillbaka i sitt bästa jag, Katrina Andersson och Christy Bacon som alltid när Luleå Basket spelar. Och foulläget för, främst, Bacon och Andersson, är en avgörande faktor och en springande punkt. Här är, helt enkelt, LBBK lite smalare än Solna som har det bättre beställt med större spelare att rotera in. Men Solna är favoriter i min bok. Det är svårt att äga någonting annat ? om inte annat med vetskapen om att de har en match mer på hemmaplan är vad Luleå Basket har. Men det finns också en del sparat i LBBK av årgång 2006. Tror någonstans längst bak i skallen att vi inte sett allt av vad Annica Hedman fortfarande kan göra på en basketplan ännu. Hedman ? X-faktorn Hedman fick början av säsongen pajad av en skada när hon behövde spela sig i form, sedan matchades hon, i ett medvetet test av coach Johansson, i fel position. Nu har hon smugits in där hon hör hemma och kan med sin fysik och sitt skytte bli en X-faktor i tuffa finaler. Det ska, i vilket fall som helst, bli hur kul som helst med en ny finalfest. Och tradition är, som bekant, mycket stark i idrottens värld... Till sist: Per Ledin kallade Frölundamålvakten Tommy Salo för ?tjockis? i direktsänd TV. Det har väckt ett rabalder som jag personligen inte riktigt hajar. Tjockis var visserligen inget smart att kasta ur sig men jag tror att Ledin hade kunnat dra till med någonting helt annat. Något som normalt sätt används i det verbala kriget i varje match. Då hade TV fått stänga ner och censurera. Känns inte hela grejen lite fånig..? Men när två lika barn möts så.